Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Ett av de mest använda hjälpmedlen i Sverige är rollatorn, ungefär 4 % av Sveriges invånare använder en. Det skapas nya förutsättningar och möjligheter att utforma rollatorns ram och mer specifika detaljer, som handtagen och hur de placeras. Syftet är att undersöka vad som finns dokumenterat om effekter av vridning och vinkling av rollatorhandtag och hur detta påverkar stabilitet och styrka samt vilka synpunkter om utvecklingsmöjligheter som finns för rollatorn? Två studier granskades, och tre personer intervjuades. Slutsatsen som drogs var att vinkling av handtag kan förbättra brukarens steglängd, stegfrekvens och postural hållning.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgångar. Enkätundersökningen som föreligger denna rapport ämnade att mäta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig åt mellan de olika årskurserna pågymnasiet. För att kunna mäta attityderna har enkätverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey använts. Enkäten har besvarats av 605 respondenter från teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet på två gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik är lågt påde undersökta skolorna och det tenderar att bli lägre med åren.

Detta är resultatet av en studie som har utförts vid motorprovningen på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Motorprovningen provar flygplansmotorer, komponenter till dessa och rymddetaljer samt utför underhåll och utveckling av Volvo Aeros testceller, TC. Till dessa testceller kommer ett antal olika motormodeller för prov snarast möjligt.Motorprovningen står nu inför vissa större beslut om att eventuellt lägga ner en av testcellerna och överföra dess motorer till en annan testcell. Motorprovningen har idag inget verktyg för att mäta hur stor kapacitet de olika testcellerna har, och om denna nerläggning då är möjlig. Huvudsyftet i denna studie är identifiera de variabler som påverkar tiden för att genomföra ett motorprov och med hänsyn till dessa variabler bygga en beläggningsmodell.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.

AbstractSyftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?Syftet med denna uppsats ärdiskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ?Hur-frågan?.genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ?Etiska frågor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet..