PopulÀrmusik som vi kÀnner den har de senaste 60 Ären starkt fokuserat pÄ mer Àn bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort dÀr inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom Ären med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken sjÀlva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte pÄ den trenden med mycket smink och explosiva scenframtrÀdanden fram till idag dÄ band som Kraftwerk och Daft Punk gÄtt i en nÄgot liknande riktning. Fortfarande Àr det den yttre framstÀllningen som Àr viktig men istÀllet för att anvÀnda sig sjÀlva fokuserar man pÄ virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framstÀllningen av sig sjÀlv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. PÄ sÄ sÀtt ges publiken utrymme att sjÀlva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

Detta examensarbete utreder hur information kan anpassas textuellt och formges efter en specifik mÄlgrupp. Informationen behandlar explosiva och energetiska material, var de anvÀnds och av vilka, och hur hanteringen sker sÀkert. Arbetsprocessen har innefattat metoder för textanalys, fokusgrupp och jÀmstÀllt sprÄk och har lett fram till ett designförslag. De texter som har analyserats har dels varit tagna frÄn examensarbetets samarbetspartner, KCEM, och dels tagna frÄn andra branscher som genom mÄlgruppsanpassat material informerar om sina möjligheter. En fokusgrupp sattes samman av ett representativt urval av mÄlgruppen.

Denna rapport presenterar ett alternativt sÀtt att ljussÀtta terrÀng i datorgrafik. Tidigare modeller har vanligtvis byggt pÄ lokal ljussÀttning, som inte tar hÀnsyn till kringliggande geometri, och har med en extra process approximerat effekten av ljusinteraktionen. Genom att anvÀnda sig av en teknik som kallas precomputed radiance transfer (PRT) kan man förberÀkna hur en punkt interagerar med ljus för olika inkommande riktningar och undviker dÀrmed att göra detta under programkörningen. Det Àr viktigt att denna teknik Àven fungerar tillsammans med level-of-detail (LOD) terrÀngrenderingsalgoritmer eftersom rendering av alla trianglar i terrÀngen för varje skÀrmuppdatering inte Àr optimalt för dagens grafikkort. Man vill dÀrför representera den underliggande terrÀngen med fler trianglar nÀrmare betraktaren och fÀrre lÀngre bort.

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..

Syftet med uppsatsen Ă€r att granska utstĂ€llningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgĂ„ngspunkt i ett genustĂ€nkande postkolonialt perspektiv. Med fokus pĂ„ utstĂ€llningensillustrationer och deras bildsprĂ„k, kommer utstĂ€llningens delar och hela berĂ€ttelse att analyserasutifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o FörstĂ€rker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istĂ€llet emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrĂ„n att de ingĂ„r ett bildsprĂ„k. Ett antal frĂ„gor harformulerats utifrĂ„n det teorietiska ramverket. FrĂ„gorna har stĂ€llts till illustrationerna, var för sigoch till utstĂ€llningen i sin helhet, med hjĂ€lp av en teori om visuell semiotik.

Uppdragsgivaren VÄgab AB i Karlstad sÀljer vÄgutrustningar för mobil vÀgning.Examensarbetet behandlar de tvÄ uppdragen lastindikator för bladfjÀdrade lastbilar och en lastvÀxlarvÄg för lastbilar.Lastindikatorn Àr tÀnkt som ett billigt alternativ för att uppskatta lastad vikt pÄ bladfjÀdrade lastbilar nÀr andra alternativ saknas. VÀgningen utgÄr frÄn att mÀta fjÀderhöjden i hjulupphÀngningen med ultraljudsutrustning. Vid ökad vikt pÄ lastbilsflaket minskar fjÀderhöjden vilket anvÀnds för att indikera lasten. Arbetet med lastindikatorn syftar till att utröna hur noggrann denna typ av vÀgning Àr möjlig att göra samt hur de mÀtgivare som anvÀnds bÀst ska placeras.Arbetet resulterade i ett koncept för lastindikation vilket visade sig ha möjlighet att registrera lastad vikt med en noggrannhet upp till 1700 kg för en total last pÄ 16400 kg.Arbetet med lastvÀxlarvÄgen syftar till att utveckla alternativ till den befintliga vÄg av typ LLV 4 x 6 ton som i dagslÀget monteras pÄ lastvÀxlare för vÀgning av lastvÀxlarflak.Arbetet resulterade i ett konstruktionsunderlag för en lastvÀxlarvÄg 4 x 8 ton..

Detta examensarbete innefattar bÄde en fördjupning och en praktisk del inom Àmnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrÄn Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar omrÄden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumÀrke pÄ en marknad krÀvs vÀlplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjÀlp av fördjupningen sÄ har en kunskapsgrund lagts inom Àmnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehÄller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lÀgenhetsbyggnad i Washington D.C., USA.

Trafiksystemet i Linköpings tĂ€tort bygger pĂ„ tvĂ„ ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte Ă€r att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan Ă€r en del av den sĂ„ kallade Y-ringen och under vissa tider pĂ„ dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick Ă„r 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgĂ„r antalet till nĂ„gonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer pĂ„ att pĂ„ att etablera ett bostadsomrĂ„de i Övre Vasastaden, vilket kan komma att pĂ„verka trafikmĂ€ngderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmĂ€ngder Ă€r det faktum att Linköping stĂ€ndigt ökar i invĂ„narantal, med ökad folkmĂ€ngd ökar Ă€ven trafiken.

I takt med att mÄnga vÄrdinrÀttningar har insett vÀrdet av att anvÀnda sina resurser mer effektivt har lean blivit ett allt mer uppmÀrksammat omrÄde inom sjukvÄrden. Den hÀr rapporten beskriver hur man med lean-metoder kan öka kundvÀrdet i akutsjukvÄrden. För att öka kundvÀrdet mÄste man eliminera de icke vÀrdeskapande aktiviteterna som finns i vÀrdeflödet. Vi har med hjÀlp av information frÄn litteraturen och genomförda intervjuer valt ut tvÄ metoder för att identifiera icke vÀrdeskapande aktiviteter; vÀrdeflödesanalys och visuell identifiering. De icke vÀrdeskapande aktiviteterna vi identifierat kategoriseras in i sju kategorier av svinn.

Examensarbetet har gjorts utifrÄn Arkitektkopia AB:s vÀgnar för att undersöka grÀnsvÀrden för bildupplösning inom digi-taltryck med bibehÄllen bildkvalitet. Detta för att om möjligt höja produktionshastigheten dÄ en lÀgre bildupplösning ger en mindre filstorlek som gÄr fortare att cmykseparera i RIP:en. Dessutom behövde Arkitektkopia AB en korrigering och uppdatering av sin dÄvarande tabell för kundrekommendationer betrÀffande bildupplösning för olika format och betrakt-ningsavstÄnd. En visuell undersökning med Arkitektkopias kunder och privatpersoner har gjorts för att kunna faststÀlla riktvÀrden för bildupplösning och utröna toleransen för en godtagbar bildkvalitet. Resultaten utifrÄn kundundersökningen har legat till grund för den nya tabellen med kundrekommendationer som examensarbetet resulterat i.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumÀrke utifrÄn visuell metodologi? Àr skriven av Charlotte Wennström, student pÄ institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framstÀllningen av ett varumÀrke i reklamannonser sÀnda av Burberry under hösten 2009 respektive vÄren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framstÀllningar av varumÀrket speglas i bildmaterialet utifrÄn semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken mÄlgrupp. Arbetet genomförs med hjÀlp av bildanalys som Àr en kvalitativ metod. Uppsatsen utgÄr ifrÄn de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestÀmmelser avseende kraven pÄ redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har Àven varit att genom att studera redan upprÀttade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillÀmpas i praktiken. Av sÀrskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bÀgge lÀnderna har resulterat i nÄgra skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som anvÀnts i arbetet för att uppnÄ dessa syften har varit den rÀttsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. UtifrÄn arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprÀttade MKB:erna i allt vÀsentligt Àr den samma.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvÄrdsrÄdgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svÄr roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer Àr sÄrbara och beroende av hjÀlp. De flesta samtal resulterar i rÄd om egenvÄrd. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvÄrdsrÄdgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanstÀlldes.