Med en tilltalande gestalt och ett starkt varumärke i ryggen kan denna idé om sjöbussar förvandlas till ett trovärdigt, modernt, professionellt, bekvämt och säkert sätt att färdas på. Mitt alternativ är en sjöbuss för en global marknad i stor upplaga. Ett miljövänligt alternativ att pendla till jobbet som dessutom kan förkorta resvägen väsentligt. Skillnaden från Stockholms lokala sjöbussprojekt är att denna sjöbuss ska kunna finnas klar för att köpas in så att varje enskild stad slipper utveckla egna varianter som tar tid att utveckla samt är svåra att uppskatta kostnaden för. Sjöbussen ska drivas av miljövänliga biogasmotorer, något som ytterligare förstärker nyttan med projektet.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Importerad soja är vanligt att använda i hästfoder som en proteinkälla, men de negativa effekterna på miljön som orsakas av odling och transport skapar ett intresse för inhemska alternativ. De inhemska proteinfodermedel som tagits upp i litteraturstudien är torkad vetedrank, potatisprotein, foderjäst, drav, ärtor, åkerbönor samt mjöl och expeller från raps och linfrö. Syftet med litteraturstudien var att se vilka möjligheter det finns att använda svenska proteinfodermedel till hästfoder vid bristande proteinhåll i grovfodret, istället för att ge dem importerad soja. Studien beaktar olika proteinfodermedel och huruvida de är lämpliga för olika hästkategorier, samt hästars behov av protein och specifika aminosyror. Även begränsande faktorer som anti-nutrionella substanser har belysts, samt miljöpåverkan och odlingsmöjligheterna av olika proteinfodermedel i Sverige.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Syftet med denna studie är att undersöka varför triadiska köpprocesser avbryts och vilken som är den vanligaste anledningen till att detta sker. Vi vill få svar på om brist på tillit och upplevd risk, låg användarvänlighet eller bättre alternativ är anledningar till att triadiska köpprocesser avbryts. Vi undersöker även vilken av dessa tre anledningar som är den vanligast förekommande orsaken till att triadiska köpprocesser avbryts. Den empiriska datainsamlingen görs på e-handelsföretaget HinnerDu.se. Det teoretiska ramverket används som grund för den kvalitativa undersökningen som består av 30 intervjuer med personer som enligt empiriföretaget avbrutit köpprocessen på hemsidan.

BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Denna rapport har utförts åt Lokalförvaltningen Göteborg i samarbete med Miljöbron. Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden åt Göteborgs Stads verksamheter. De är en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler.  Miljöbron är en ideell organisation som bland annat koordinerar examensarbeten.Material utomhus utsätts för stora påfrestningar, såsom fukt och extrema temperaturer. Att trä som utsätts för dessa förhållanden bryts ner och angrips av organismer är inget nytt. Ett materials förmåga att motstå dessa nedbrytningar kallas för beständighet, det har således länge sökts efter ett beständigt virke.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till..

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

Den svenska Försvarsmakten har genomgått efterkrigstidens störstaförändring. Försvarsmakten skiftar fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning så utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gå har det inteskrivits så mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen.

Syftet med följande studie är att få en bild av hur svensklärare på gymnasiet ser på skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa på de bakomliggande traditioner som formar lärarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens värde utifrån ett material som består av halvstrukturerade djupintervjuer med två lärare. Resultatet uppvisar fyra olika skäl till varför man ska använda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, språkutveckling och eleverna som samhällsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lärarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i ämneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiämne..

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.