En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Området för Kultur och samhälle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunerskommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.

Examensarbetet syftar till att jämföra nya alternativ till olika system för användning i laborationer i reglerteknikkurser för olika studentkategorier. Det skall utredas vilket av ett antal alternativ till mjukvaruplattformar som är bäst lämpat att användas vid reglerteknikundervisningen i ITN:s reglerlaboratorium vid Linköpings universitet. Tidigare laborationer i berörda kurser skall även modifieras så att dessa kan genomföras i de nya systemen.Examensarbetet resulterade i en rad modifierade laborationer och system att tillämpa i dessa. De nya systemen medför att all reglering sköts direkt från en dator istället för tidigare variant med externa apparater som programmeras. På så sätt kan större fokus läggas på regleringen i sig och inte de system som tillämpas för att utföra den..

Denna studie presenterar en ny synvinkel inom ämnet att göra hasardspel online mer realistiska. Fjorton personer spelade i tjugo minuter två versioner av ett välkänt franskt roulettespel där utvalda variabler loggades. Den ena versionen fungerade precis som i ett skarpt läge medan den andra innehöll en implementation av kontextfaktorbaserade ljudeffekter. Utifrån loggningen av variabler, samt en kompletterande enkätundersökning, räknades det sedan ut om det förekom någon skillnad mellan versionerna och, i förlängning, spellupplevelsen.Resultatet jag fick fram redovisade förändringar i några av de variabler som hade valts ut och enkätundersökningen indikerade på att det kan ha varit ljudeffekterna som skapat denna förändring..

Syftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i svenskars och kinesers sätt att kommunicera och hur dessa skillnader kan hanteras. I studien har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer. Teorier med anknytning till affärskultur och kommunikation har använts som utgångspunkt för att öka förståelsen för fenomenet. Det empiriska materialet har erhållits genom intervjuer med respondenter, vilka alla har erfarenhet av och kunskap om ämnet som har undersökts.

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket?SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation.

En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna. Med rådande ägarsituation förespråkar vi istället en implementering av VBM i hela organisationen.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod.