Under senare Är har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det Àr att identifiera och förstÄ sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, Àr det bra att veta vilka de Àr. DÀrför vill Reumatologi kliniken veta vad som hÀnder med patienter som har psoriasis artrit, nÀr dem Àr nyinsjuknade eller ska börja behandlas pÄ deras klinik, samt hur hanteras smÀrtproblematiken, nÀr de Äterkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlÀgga processer och sammanstÀlla pÄ vilka olika sÀtt dessa patienter hanteras pÄ kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag pÄ hur kliniken kan anvÀnda denna kartlÀggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes pÄ uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hÀlsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoÀng.Vid detta arbete har vi anvÀnt oss av djupgÄende intervjuer för att fÄ en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handlÀggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrÄgor som Àr relevanta för detta projekt.

Denna rapport beskriver miljöpÄverkan av en snökylanlÀggning i jÀmförelse med konventionell kylmaskin. Genom att vÀrmeisolera snö kan den anvÀndas i en snökylanlÀggning för att ge kyla under sommaren. Studien omfattar anlÀggningarnas hela livslÀngd inklusive byggnation och avveckling. I rapporten har kraven för miljökonsekvensbeskrivningar kombinerats med metodiken för livscykelanalys. PÄ grund av antalet apparater, byggteknik och ökade komfortkrav pÄ arbetsplatserna har ett behov av att kyla bort överflödig vÀrme uppkommit.

SmÀrta Àr en sensorisk upplevelse sÄsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smÀrta Àr mÄngfasetterad. Detta gör postoperativ smÀrta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smÀrtbehandling Àr att avlÀgsna obehag, att underlÀtta ÄterhÀmtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smÀrta och en individuell acceptans av smÀrta vilket skapar skillnader i önskemÄl om smÀrtlindring. VÄrden ska sÄ lÄngt som det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten.

FöretagsförvÀrv Àr en global metod för tillvÀxt vilken idag tillÀmpas i stor utstrÀckning. Förfarandet innebÀr ett förvÀrv av en redan existerande verksamhet vilket kan föranleda minskade kostnader i förhÄllande till organisk tillvÀxt. Genom företagsförvÀrv krÀvs inte att köparen bygger upp verksamheten eller nya kund- och leverantörskretsar frÄn grunden. I USA utgör företagsförvÀrv en utbredd metod för tillvÀxt, dock Àr transaktionsprocessen lik den svenska och det förekommer sÄledes inga vÀsentliga skillnader att beakta vid utformningen av förvÀrvsavtalen. Integrationsprocessen utgör en fas vid företagsförvÀrv som har en avgörande inverkan pÄ det slutliga resultatet av transaktionen. Det Àr genom en integration av företagen som köparen har möjlighet att realisera de synergier och andra mervÀrden vilka förvÀrvet kan föranleda.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet gÄr in pÄ sedumtak, allmÀnt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhÄll av taket.Det kommer fram att sedumtak Àr mera miljövÀnligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver vÀrma upp eller kyla ner inomhus pÄ samma sÀtt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en lÀngre livslÀngd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, Àven det framkommer i arbetet.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Weland AB Àr ett familjeföretag som startade 1947 med sitt huvudkontor i SmÄlandsstenar. HÀr finns ungefÀr 250 anstÀllda som jobbar pÄ ca 60 000 kvadratmeter. Ryggraden i Welands verksamhet Àr tillverkning av pressvetsad gallerdurk som gÄr att se i konstruktioner som trappor, bÄde spiral och raka.Projektet grundar sig i att ljudnivÄn vid en maskin för kapning av gallerdurk Àr hög och dÀrför har personalomsÀttningen ocksÄ varit hög. Syftet med projektet Àr att konstruera komplement till en kapmaskin för att göra den helautomatisk. Det skulle göra att en operatör inte behöver vara nÀrvarande mer Àn för att förse maskinen med material, programmera maskinen och bortföra pallar med fÀrdigt gods.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Vi gjorde en fördjupning inom omrÄdet akutsjukvÄrd. Vi ansÄg att detta Àr ett vÀldigt primÀrt och viktigt omrÄde som vi vÀntas kunna hantera inom vÄr framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att fÄ ett komplement till den utbildning i akutsjukvÄrd som vi fÄtt under tiden pÄ polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi anvÀnde oss av bestod i intervju med ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande Ären dÄ bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustomrÄden under lÄng tid har konta?minerats av bÄde tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna Àr tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering pÄ land. Stabilisering/solidifiering (s/s) Àr ytterligare ett alternativ som innebÀr att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hÄllfasthet ökas.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Med naturen och Learning study modellen som inspirationskÀllor har jag arbetat med tema trÀd under tvÄ veckor pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3 ? 6 Är. För att tydligt kunna synliggöra barnets lÀrande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Barnen fick Àven rita teckningar av ett trÀd bÄde vid förtestet och eftertestet.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och gÄr att lÄsa. Det medför att man som hyresgÀst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen Àr specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna sÀga att programmet(bostÀder, kontor och butiker) Àr uppdelade i sina mindre bestÄndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna gÄr frÄn att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Demenssjukdomar ökar i hela vÀrlden. De resurser som Àr avsatta för behandling och omhÀndertagande av personer med demenssjukdom Àr knappa. Nya alternativa metoder mÄste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sÀllskapsdjur, bland annat hundar, har börjat anvÀndas i sjukvÄrden som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvÄrden.Syftet var att belysa vÄrdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.