Arbetsmarknadens förÀndringar i form av högre arbetstakt, tillfÀlliga anstÀllningar och krav pÄ flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. LÄngvarig stress medför stora hÀlsorisker för individen. Eftersom mÄnga av dagens sjukskrivningar beror pÄ stressrelaterade sjukdomar, sÄsom depression och utmattning Àr det viktigt att studera metoder för stresshantering pÄ arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fÀltexperiment med 28 tjÀnstemÀn utfördes för att undersöka om en kortvarig massage pÄ arbetstid kunde inverka positivt pÄ den arbetsrelaterade stressen jÀmfört med en avslappningsövning och vanlig rast.

Positiv redovisningsteori Àr uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig pÄ om den verkstÀllande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder frÄn extern part och om företaget Àr utsatt för politisk pÄverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder sÄ sÀger dessa hypoteser att ledningen kommer vÀlja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gÀller om företaget Àr utsatt för politisk pÄverkan. Det har gjorts mÄnga undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men vÀldigt fÄ i Sverige eller Europa. Vi har i vÄr studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser pÄ 27 stycken noterade företag pÄ stockholmsbörsen inom hÀlsovÄrdsbranschen dÀr hÀlsovÄrdsprodukter, medicin och bioteknik ingÄr.

Det finns ett stort behov av att pÄ olika sÀtt förmedla information inom hÀlso- och sjukvÄrden. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig Ät. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlÀnk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsstÀllelse i jÀmförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkÀtledd telefonintervju dagen efter besöket pÄ dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen.

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

MÄlet med mitt examensarbete har varit att formge en funktionell kökspall som ser till anvÀndarens behov. AnvÀndarna Àr en fiktiv familj som bestÄr av en 39-Ärig ensamstÄende mamma som bor i en liten trea ihop med sin 9-Äriga dotter.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva det uppdrag som jag stÀllt upp för mig sjÀlv, som Àr att formge en kökspall utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv som vÀl svarar upp för de aktiviteter som sker och de behov man har av pallen i köket. I uppsatsen Äterger jag min designprocess och mina stÀllningstaganden jag gör under denna process.Observationer, anvÀndarstudier, intervjuer, Identity Tool Kit, funktionsanalys, brainstorming och studier av tidigare forskning har legat till grund för detta arbete. IngÄende litteraturstudier inom design för hÄllbar utveckling samt efterforskningar om lÀmpliga materialval har funnits med som komplement.Kvalitativa intervjuer och anvÀndartester har genomförts med olika anvÀndare under designprocessen. Jag har Àven genomfört observationer av brukarens beteende under anvÀndning av produkten.Resultatet Àr en kökspall med en bekvÀm sittyta, ett utfÀllbart trappsteg som kan anvÀndas vid behov samt en förvaringsmöjlighet inuti pallen..

VÄr avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de lÀromedel som finns i skolan idag. Storyline Àr en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att fÄ insikt i hur erfarna lÀrare i Storyline ser pÄ detta arbetssÀtt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkÀter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belÀgg mynnat ut i ?This is it?.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

I detta examensarbete har fyra lÀroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstÀmmer med Àmnesplanen i fysik och lÀroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrÄn ett eget utvecklat analysverktyg som utgÄtt ifrÄn det centrala innehÄllet i Àmnesplanen, men Àven de kunskaper och förmÄgor i lÀroplanen som anses kunna visualiseras i en lÀrobok. Som ett komplement till analysen av lÀroböckerna intervjuades Àven tvÄ lÀroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande Àmnesplanen och lÀroplanen Àr vid utvecklandet av en lÀrobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar pÄ att Àmnesplanen och det centrala innehÄllet Àr starkt styrande över innehÄllet i lÀroböckerna. DÀremot förbises lÀroplanens kunskaper och förmÄgor, som analysen fokuserat pÄ, i större utstrÀckning dÄ lÀroboksförfattarna inte anser att dessa lÀmpar sig för en lÀrobok..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.

VÄrt intresse för medling vÀcktes andra terminen vid polisutbildningen i UmeÄ. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i UmeÄ och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott Àr ett möte mellan brottsoffer och gÀrningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förstÄelse för vad som hÀnt och varför. Medling bygger pÄ rÀttviseformen reparativ rÀttvisa och anvÀnds som ett komplement till det straffrÀttsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvÀndande resulterade i minskat socialt umgÀnge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vÀnskapsrelationer. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes bland 91 elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet. EnkÀten innehöll frÄgor som behandlade vÀnskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation Àr en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgÄng till Internet och mobiltelefon.

Vi har undersökt i vilken utstrÀckning bild anvÀnds som sprÄkutveckling pÄ skolorna. Speciellt fokus har vi lagt pÄ dyslektiska elever eftersom viss forskning hÀvdar att de Àr mer konstÀrligt lagda Àn genomsnittet, och dÀrför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever pÄ fem olika skolor. VÄrt resultat frÄn undersökningen visar att bild i olika former anvÀnds mycket ute pÄ skolorna, Àven om det inte alltid definieras som bildÀmne, det vill sÀga schemalagd bildundervisning. Vi fick mÄnga intressanta exempel pÄ hur bilder anvÀnds som komplement till lÀsning och skrivning, men Àven ibland som ersÀttning till detsamma.

Under senare Är har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det Àr att identifiera och förstÄ sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, Àr det bra att veta vilka de Àr. DÀrför vill Reumatologi kliniken veta vad som hÀnder med patienter som har psoriasis artrit, nÀr dem Àr nyinsjuknade eller ska börja behandlas pÄ deras klinik, samt hur hanteras smÀrtproblematiken, nÀr de Äterkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlÀgga processer och sammanstÀlla pÄ vilka olika sÀtt dessa patienter hanteras pÄ kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag pÄ hur kliniken kan anvÀnda denna kartlÀggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes pÄ uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hÀlsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoÀng.Vid detta arbete har vi anvÀnt oss av djupgÄende intervjuer för att fÄ en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handlÀggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrÄgor som Àr relevanta för detta projekt.

SmÀrta Àr en sensorisk upplevelse sÄsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smÀrta Àr mÄngfasetterad. Detta gör postoperativ smÀrta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smÀrtbehandling Àr att avlÀgsna obehag, att underlÀtta ÄterhÀmtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smÀrta och en individuell acceptans av smÀrta vilket skapar skillnader i önskemÄl om smÀrtlindring. VÄrden ska sÄ lÄngt som det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten.

Med hjÀlp av filosofen John Rawls definition av rÀttvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rÀttviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhÀllet. Dessa grupper Àr vad Rawls skulle kategorisera som de sÀmst stÀlld. RÀttviseproblemet uppstÄr p.g.a. det nuvarande systemet med en tvÄngsfinansierad avgift som inte tar hÀnsyn till mÀnniskors inkomster. För att göra systemet rÀttvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som anvÀnder public service Àr de som betalar..