Bakgrund: Ett stifts huvudsakliga uppgift Àr att vara ett stöd för och bevara den koronala rekonstruktion i en endodontiskt behandlad tand med omfattande förlust av tandkronan. PÄ senare Är har efterfrÄgan för estetiska stift och pelare ökat och nya sorters stift och pelare har dykt upp pÄ marknaden. Zirkonia Àr ett biokompatibelt och estetiskt material som relativt nyligen har börjat anvÀndas som material för stift och pelare. Syfte: Denna litteraturöversikt fokuserar pÄ att analysera bÄde in vivo och in vitro studier som har testat stift i zirkoniumdioxid. Avsikten Àr att summera senaste Ärens evidens för materialets relativt nya anvÀndningsomrÄde och att försöka besvara frÄgestÀllningen om stift i zirkoniumdioxid Àr att rekommendera för kliniskt bruk. Material och metod: Totalt lÀstes 361 sammanfattningar och utav dessa sorterades 69 artiklar ut för fulltextlÀsning. Utav dessa uppfyllde 14 artiklar vÄra inklusions- och exklusionskriterier.

Den avsikt vi hade med vÄr studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flersprÄkiga barnens sprÄkutveckling.  Vi har Àven valt att undersöka hur modersmÄlslÀrare arbetar med barn i förskolan. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmÄlslÀrare och observationerna har gjorts som ett komplement för att fÄ en djupare förstÄelse om modersmÄlslÀrarnas arbetssÀtt. De resultat som framkom utifrÄn metodstudierna Àr sedan stÀllda mot litteratur i Àmnet.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftsprÄkslÀrande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). FrÄgestÀllningarna var följande:- Hur beskriver dessa elever sjÀlva sitt skriftsprÄkslÀrande?- Vilka fruktbara arbetssÀtt och miljöer för dessa elevers skriftsprÄkslÀrande finns dokumenterat i forskning?Metoderna innebar en livsberÀttelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mÄl.Resultaten visar vikten av att dessa elever nÄr en god lÀs- och skrivförmÄga. Möjligheter öppnar sig för lÀrande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongrÀnser. Avgörande för elevers fortsatta skriftsprÄkslÀrande var förvÀntningar, kvalitet pÄ undervisning samt stimulans inom den grundlÀggande emergent literacy-fasen.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur personer med Ă„ngestproblematik upplever mötet med sjukvĂ„rdens personal. Fokus ligger pĂ„ de förvĂ€ntningar personerna har pĂ„ sjukvĂ„rd innan de blir patienter och hur vĂ€l sjukvĂ„rden lever upp till förvĂ€ntningarna. Även deras upplevelser av bemötande, vĂ„rdrelation och behandling undersöks.MetodFör att undersöka personernas upplevelser och erfarenheter har jag anvĂ€nt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna, neutrala frĂ„gor och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor. Dessa har eller har haft olika typer av Ă„ngestproblematik.

Bakgrund: Stress och hÀlsofrÄgor Àr idag ett hett Àmne i samhÀllsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhÀllet talar sitt tydliga sprÄk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation stÀller nya krav pÄ mÀnniskan som vi inte Àr anpassade till. Trycket pÄ företagen vad gÀller att ta mer ansvar för de anstÀlldas hÀlsa verkar ocksÄ ha vÀckts. FrÄgan Àr hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hÀlsofrÄgor i sin redan fullspÀckade agenda.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken inverkan styrning har pÄ chefers prioriteringar och hur chefer ser pÄ sitt ansvar betrÀffande stress- och hÀlsofrÄgor.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets frÄn ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med sprÄket VHDL samt en alternativ lösning dÀr mjuk processor anvÀndes. BÄde utvecklingsmiljön och sprÄken var vÀl lÀmpade för uppgiften. Ett genomgÄende problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de hÄller god pedagogisk nivÄ. PÄ uppdrag frÄn Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav tvÄ animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som Àr tidskrÀvande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i Àmnet..

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hÀlsofarliga Àmnen i olika material och produkter som anvÀnds vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, fÀrg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide dÀr utfasningsÀmnen, Àmnen som har sÄ allvarliga egenskaper att de inte bör anvÀndas och riskminskningsÀmnen, Àmnen som ska ges sÀrskild uppmÀrksamhet finns inlagda. Dessa typer av Àmnen finns markerade i SundaHus databas dÀr materialen fÄr bedömningen A-D beroende pÄ innehÄll och egenskaper. Region JÀmtland HÀrjedalen vill minska pÄ dessa Àmnen i sina lokaler.

Denna uppsats om medling beskrivs utifrÄn litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att fÄ en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi anvÀnt oss av teorin reparativ rÀttvisa vilket innebÀr: att förbÀttra samhÀllet i nuet och pÄ gottgörelse mellan offer och gÀrningsman. NÄgra ledord Àr problemlösning, förlÄtelse och Änger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi anvÀnt oss av nÄgra frÄgestÀllningar, till exempel: Vad innebÀr medling?, Vilka effekter kan medling ha pÄ offer/gÀrningsman.

Centrum för Teknik i Medicin och HĂ€lsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förĂ€ndringsbehov inom vĂ„rden. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida arbetssĂ€ttet med Clinical Innovation Fellowships har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för patienter, medarbetare och ekonomi pĂ„ vĂ€rdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssĂ€ttet med CIF framförallt har Ă„stadkommit förĂ€ndringar för medarbetare. Även förĂ€ndringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svĂ„rare att mĂ€ta och se nĂ„gra konkreta förĂ€ndringar inom.Det har gĂ„tt att tyda en generell trend som visar att de undersökta vĂ€rdklinikerna valt att börja med de förĂ€ndringar som Ă€r av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt pĂ„ kliniken. VĂ€rdklinikerna har haft svĂ„rare att genomföra större, organisatoriska förĂ€ndringar, vilka styrs mer centralt pĂ„ sjukhusen. Undersökningen pĂ„ de utvalda vĂ€rdklinikerna visade att nĂ„got som skulle gynna CTMHs arbetssĂ€tt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning pĂ„ klinikerna.

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap dÀr sagan och berÀttandet som form anvÀnds som metod. Undervisningen handlade frÀmst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i Ärskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvÀrdering av fem lektionstillfÀllen, samt en enkÀt dÀr elevernas instÀllning till sagolÀsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen Àr att eleverna var positivt instÀllda till sagolÀsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning.

Bucher Emhart Glass Ă€r ett vĂ€rldsledande företag inom glasformningsindustrin. De producerar maskiner som anvĂ€nds vid tillverkning av glasförpackningar, sĂ„ som till exempel glasflaskor, matburkar och vid förpackning av medicin. Bucher Emhart Glass erbjuder i dagslĂ€get sina kunder fyra olika typer av maskiner, de Ă€ldre IS och AIS samt de nyare NIS och BIS. Maskinerna kan producera upp till en miljon glasflaskor per dygn.Bucher Emhart Glass har fabriker i Sundsvall, Örebro och i Malaysia. Företaget genomgĂ„r nu en omorganisation dĂ€r delar av produktionen flyttas till Malaysia vilket medför att ytbehovet pĂ„ dess fabrik i Sundsvall minskar och fabriken byggs om.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.