Titel: JAK Medlemsbank och rÀntan ? Ett rÀntefritt alternativ.NivÄ: KandidatnivÄ.Författare: Anna Amborn och Linda Elgestad.Handledare: Maria Fregidou-Malama.Datum: 2012-06-28.Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera JAK Medlemsbanks syn pÄ det ekonomiska systemet i allmÀnhet och rÀntan i synnerhet, samt undersöka om det gÄr att lÄna pengar utan rÀnta. Vi belyser ocksÄ att det finns dolda rÀntekostnader i det vi konsumerar.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och data har frÀmst samlats in genom tre ostrukturerade intervjuer med anstÀllda och engagerade personer inom JAK Medlemsbank. Material till teoriavsnittet har samlats in frÄn databaser, artiklar och böcker.Resultat & slutsats: Studien visar att JAK Medlemsbank Àr vad den utger sig för att vara, alltsÄ en rÀntefri bank. Dock Àr detta beroende av att rÀnta definieras som en arbetsfri inkomst dvs.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat dÀr Àgarkoncentration och marknadskrafter Àr nÄgot som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som Àgs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, anvÀnder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida det Àr möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren nÀr de mÄste hÄlla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen pÄ Folket. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och pÄ vilket sÀtt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket anvÀnder sig av för att överleva.

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollÀrarna har för Äsikt om TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn en fenomenologisk teori. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom Àven fram att pedagogerna anvÀnder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrÄn nÀstan ingenting, till att anvÀnda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende pÄ behovet att teckna till barn i behov av sÀrskilt stöd.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

Det finns en rad varierande affÀrsmodeller, vilka en entreprenör med mÄl att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svÄrt för denne att finna rÀtt alternativ, samt veta tillvÀgagÄngssÀttet i anvÀndandet av sÄdana affÀrsmodeller. I denna uppsats berörs Àmnet affÀrsmodeller med utgÄngspunkt kring entreprenörskap och utifrÄn perspektiv av framgÄng samt hÄllbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affÀrsmodell. Begreppet alternativ syftar hÀr till de affÀrsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna vÀrderingar.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med detta arbete Àr att se ifall Idrottsaktiebolag som associationsform kan förbÀttras pÄ ett sÀtt sÄ att de matchar de krav som idag stÀlls pÄ en elitsatsande idrottsförening.VÄr huvudfrÄgestÀllning lyder: Idrottsaktiebolag, den optimala organisationsformen? Och följdfrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka alternativa lösningar kan vara möjliga att tillÀmpa? Finns det nÄgot intresse för en alternativ organisationsform?MetodVi har anvÀnt oss av litteratur inom associationsomrÄdet, Internet, aktiebolagslagen, samt riksidrottsförbundets bolagiseringsutredning i vÄrt arbete. Vi har valt att genomföra sÄ fÄ telefon- och mailintervjuer som möjligt. IstÀllet har vi satsat pÄ att genomföra personliga intervjuer för att fÄ en sÄ bra översikt som möjligt och samtidigt inte förlora den djupa insikt som bara infinner sig vid ett personligt möte. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer dÄ vi ansett att vi pÄ sÄ sÀtt fÄr ut mest information samt kan tolka materialet och förklara det i ord.ResultatVi har undersökt hur dagens idrottsaktiebolag fungerar.

Budgeten har lÀnge kritiserats frÄn olika hÄll för att budgetprocessen Àr tid- ochresurskrÀvande och för att den medför lite mervÀrde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hÀnsyn till dagens snabba omvÀrldsförÀndringar.Trots detta anvÀnds den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mÄngaföretag runt om i vÀrlden. PÄ grund av att budgeten har ifrÄgasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmÀrksammats mycket. Rullande prognoser Àrfördelaktiga nÀr det rÄder betydande osÀkerhet i företagets omgivning och budgetendÀrför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

FÄrön ligger strax norr om PiteÄ centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturomrÄde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lÄng bank och en cirka 10 meter lÄng betongbro. Den lÄnga banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron Àr sÄ smal att inga fordon kan mötas och Àven cyklister och gÄngtrafikanter upplever det besvÀrligt med mötande trafik pÄ bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrÄn dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som Àr bÀst lÀmpat att bygga.

Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lÀrare i olika Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem, detta för att undersöka hur lÀrares förhÄllningssÀtt pÄverkar undervisningen..

Mastcellens roll vid allergiska reaktioner Àr vÀlkÀnd, men det Àr kanske inte lika kÀnt att den har en pÄverkan vid till exempel cancer. Vid tumörtillvÀxt Àr det debatterat om mastcellens roll Àr hjÀlpande eller stjÀlpande. Troligtvis frÀmjar mastcellerna angiogenesen, modulerar omgivande vÀvnad och Àr immunosuppressiva, men de kan Àven vara cytotoxiska. Kutana mastcellstumörer Àr en av hundens vanligaste hudtumörer och de kan variera mycket i utseende och lokalisation, och vara antingen solitÀra eller multipla. Det Àr inte kÀnt varför mastcellstumörer bildas men det misstÀnks att de har en multifaktoriell bakgrund och forskning pÄgÄr om till exempel mutationer i tillvÀxtreceptorer pÄ mastcellerna.Att klassificera mastcellstumörerna rÀtt innan behandling sÀtts in Àr mycket viktigt, men inte alltid helt okomplicerat.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Triathleter och cyklister Àr uthÄllighetsidrottare med extrem trÀningsvolym och stort krav pÄ aerob kapacitet, dock krÀvs Àven anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempovÀxlingar. MÄnga uthÄllighetsidrottare tvekar över att implementera styrketrÀning i tron att effekten ska pÄverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga trÀningsvolymen det svÄrt att kombinera. StyrketrÀning som komplement till uthÄllighetstrÀning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbÀttra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketrÀningspass per vecka kan förbÀttra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan pÄverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest dÀr deltagarna fick genomföra ett styrketrÀningspass innehÄllandes tre övningar, en gÄng per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie trÀning.