I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Denna c-uppsats har utgÄtt frÄn tidigare forskning om overchoice och hur overchoice-situationer uppstÄr. Vi har sedan gÄtt vidare och undersökt overchoice i snabbmatsindustrin dÀr fenomenet inte Àr belyst i tidigare forskning. Vi har Àven undersökt hur overchoice upptrÀder vid modularisering inom snabbmatsindustrin. Dessa situationen har analyserats med hjÀlp av en enkÀtstudie dÀr respondenterna har tagit stÀllning i ett antal valsituationer av olika komplexitetsgrad. Vi har funnit att kunder inte upplever overchoice nÀr de stÀlls inför ett snabbmatsutbud av samma omfattning som ett utbud av hemelektronik dÀr tidigare forskning har kunnat pÄvisa ett overchoice.

The aim of this study was to evaluate parents and course leaders'perceptions of ComHome, a course in communication for parents. Thecourse aims to change the interaction between the parent and the child in aselected play activity based on a defined goal and agreed methodology. Thedata consisted of four group interviews and an individual interview with atotal of 12 parents and course leaders. The interviews were transcribed andcontent analyzed. The study showed that parents and course leadersconsidered goal attainment scaling as a rewarding approach.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och Àr ett hot för folkhÀlsan dÄ det kan leda till ohÀlsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ?SÀtt Sverige i rörelse? och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet pÄ recept (FaR). Evidens har visat att FaR Àr ett effektivt sÀtt att bli fysiskt aktiv. Dock har det Àven framkommit att vissa patienter har svÄrt att följa ordination och saknar stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.

Örebro Universitet                                                                Institutionen för hĂ€lsovetenskap och medicinArbetsterapi Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoĂ€ng C, inom Ă€mnet arbetsterapiSvensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjĂ€lpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar - arbetsterapeuters erfarenheter.Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapistsÂŽ experiences.Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda SödermanHandledare: Kajsa Lidström HolmqvistDatum: 2012-05-09Antal ord: 7752Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjĂ€lpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar. AnvĂ€ndandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta. De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvĂ€mlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frĂ„gor. Kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att analysera data. Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjĂ€lpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nĂ€tverk var en viktig del för att anvĂ€ndningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjĂ€lpmedel vid förskrivning av handifon.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de nÀrmsta Ären förvÀntas e-handeln vÀxa kraftigt och ta ytterligare andelar frÄn den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet pÄ nÀtet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sÀttet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgÄng eller inte. Den bristande kunskapen och osÀkerheten kring den digitala marknaden Àr dock stor hos mÄnga företag som har en lÄng historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie Àmnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi dÄ de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktÀr för att ge en mer heltÀckande bild av det studerade omrÄdet.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad hĂ€lsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hĂ€lsa och vad en god hĂ€lsa innebĂ€r, samt om det har förĂ€ndrats under en tioĂ„rsperiod. För att undersöka det har en innehĂ„llsanalys av tvĂ„ olika hĂ€lsotidningar genomförts. FrĂ„gestĂ€llningarna som undersökningen utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r:Hur ser innehĂ„llet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan Ă„r och mellan tidningarna? Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? Larmas det mer eller mindre idag Ă€n för tio Ă„r sedan? PĂ„ vilket sĂ€tt kan innehĂ„llet i tidningarna kopplas till de ideal som rĂ„der i dagens samhĂ€lle? MetodFrĂ„n Ă„r 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarnaHÄLSA och MĂ„ Bra . Fokus i undersökningen har legat pĂ„ de artiklar som man gör reklam för pĂ„ framsidan av tidningen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vanligt förekommande smilisen Àr generellt pÄ en chatt och vilka sorter som anvÀnds. Som ett komplement till detta vill jag Àven ta reda pÄ om enskilda personer anvÀnder mÄnga smilisar och hur mÄnga sorter dessa representerar.Först redogör jag för tidigare forskning pÄ omrÄdet och dÄ frÀmst nÀr det gÀller ickeverbala signaler och deras motsvarande chattstrategier. Dessutom kategoriserar jag smilisar generellt efter orientering, förestÀllning, funktion och variation och fÄr pÄ detta sÀtt en grund att stÄ pÄ i materialanalys och diskussion. Som motivering till mitt materialval har jag Àven placerat in olika chattar i tre olika kategorier: parinriktade, gruppinriktade och virtuella vÀrldar.Mitt material bestÄr av sju dagars loggar frÄn IRC-kanalen #Sweden och omfattar sammanlagt 16582 faktiska inlÀgg. För att inte pÄverka resultaten har jag insamlat detta i rollen som spion.Det jag kommer fram till Àr att smilisar förekommer i 14,5 % av inlÀggen.

Hemp has been used for textiles for a long time in history until it became illegal to grow in many countries in the 1930s. It is interesting from an environmental point of view because it doesn?t need any pesticides and in most locations it doesn?t need any irrigation either, compared to cotton, which normally requires big amounts of both pesticides and water for irrigation. Hemp is a bast fiber, which means that the fibers are located on the bast of the stem (on the outer layer of the stem). Therefore they cannot be spun directly, they have to be removed from the stem first.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SammanfattningVi har i vÄrt fördjupningsarbete ingÄtt i ett samarbete mellan Högskolan i BorÄs och Chalmers Tekniska Högskola, vi har dÀrigenom fÄtt ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, frÀmst Volvo. Syftet med vÄrt fördjupningsarbete Àr att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig pÄ verkstadsgolvet i de bÄda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi vÄra skilda erfarenheter av de bÄda produktionssystemen, samt vÄr gemensamma förförstÄelse av att alternativ montering Àr att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar mÀnniskan. Vi har gjort en genomgÄng av tidigare forskning bl.a. inom omrÄdena egenkontroll och ledarskap, och Àven tittat pÄ valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi.

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.