StraffvÀrdebedömningen Àr en del av pÄföljdsbestÀmningsprocessen i vilken domstolen skall bestÀmma brottets eller den samlade brottslighetens straffvÀrde. FörsvÄrande faktorer kan utgöras av brottsinterna respektive brottsexterna omstÀndigheter vilka skall beaktas vid straffvÀrdebedömningen. FörsvÄrande omstÀndigheter ökar brottets straffvÀrde. De brottsinterna omstÀndigheterna pÄverkar bedömningen av brottsrubriceringen och till vilken grad ett gradindelat brott hör som anges i den sÀrskilda straffbestÀmmelsen. De brottsexterna försvÄrande omstÀndigheterna pÄverkar straffvÀrdebedömningen och skall beaktas först efter de brottsinterna omstÀndigheterna.Den 1 juli 2010 trÀdde lagÀndringar gÀllande straffmÀtning i kraft till syfte att bland annat höja straffen för allvarliga vÄldsbrott och öka spÀnnvidden mellan straffen för brott i allmÀnhet.Reformen innebar att straffen generellt skall höjas för allvarliga vÄldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvÀrdet sÀrskilt skall beaktas om gÀrningen inneburit ett allvarligt angrepp pÄ nÄgons liv eller hÀlsa eller trygghet till person.

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

?FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären rönt sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse Àr inte helt klara. Det faktum att Àven vuxenbrottsligheten sedan lÄng tid tillbaka befinner sig i kraftig tillvÀxt lÀmnar mÀnniskor tÀmligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskÄpskupp av garvade yrkesförbrytare Àr obetydlig i jÀmförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonÄring rycker vÀskan frÄn en Àldre dam.

Årligen omkommer ungefĂ€r 130 personer i brĂ€nder och mĂ„nga av dem Ă€r Ă€ldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta nĂ„gon form av funktionsnedsĂ€ttning vilket försvĂ„rar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i brĂ€nder Ă€r ett problem och studiens syfte Ă€r att försöka kartlĂ€gga brand- och utrymningssĂ€kerheten för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Förhoppningen Ă€r att studien i det lĂ„nga loppet kan bidra till att förbĂ€ttra brandsĂ€kerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien behandlar skĂ€ligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte sjĂ€lv klarar av ansvaret.Examensarbetet utfördes genom en allmĂ€n litteraturstudie med fokus pĂ„ brand- och utrymningssĂ€kerhet för personer med funktionsnedsĂ€ttning.

Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa Àr det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom Àr av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mÀngder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmÀnna rÄd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten frÄn smittskyddssynpunkt. Det gÀller infektionskliniker pÄ sjukhus,obduktionsavdelning frÄn sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten Àr dock resurskrÀvande och kravens relevans harifrÄgasatts.

Demodikos Àr en parasitÀr sjukdom som karaktÀriseras av ett onormalt stort antal demodexkvalster i huden. Smittan överförs huvudsakligen frÄn tiken till valparna under de första levnadsdagarna och sprids endast undantagsvis mellan vuxna hundar. Patogenesen vid utvecklingen av demodikos Àr fortfarande inte helt klarlagd och forskning inom omrÄdet pÄgÄr. Det finns olika former av demodikos vilka benÀmns utifrÄn lesionernas utbredning samt vid vilken Älder hunden för första gÄngen drabbas av sjukdomen. Demodikosen klassificeras som lokaliserad om fÀrre Àn fem hudomrÄden Àr affekterade och som generell om de hÄrlösa omrÄdena Àr fler eller tÀcker ett större omrÄde pÄ kroppen.

Demodikos Àr en parasitÀr sjukdom som karaktÀriseras av ett onormalt stort antal demodexkvalster i huden. Smittan överförs huvudsakligen frÄn tiken till valparna under de första levnadsdagarna och sprids endast undantagsvis mellan vuxna hundar. Patogenesen vid utvecklingen av demodikos Àr fortfarande inte helt klarlagd och forskning inom omrÄdet pÄgÄr. Det finns olika former av demodikos vilka benÀmns utifrÄn lesionernas utbredning samt vid vilken Älder hunden för första gÄngen drabbas av sjukdomen. Demodikosen klassificeras som lokaliserad om fÀrre Àn fem hudomrÄden Àr affekterade och som generell om de hÄrlösa omrÄdena Àr fler eller tÀcker ett större omrÄde pÄ kroppen.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens? För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera? De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.

Föreliggande rapport syftar till att utreda om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett retursystem för lastbÀrare till arkade produkter hos MoDo Paper Silverdalen. Bakgrunden Àr att MoDo Paper Silverdalen vill minska skadefrekvensen och öka staplingsbarheten under transport, genom att införa ett returemballage. Ett retursystem skulle ocksÄ gynna företagets miljöframtoning.Genom studiebesök och intervjuer pÄ Silverdalsbruket, hos grossister och tryckerier har vi funnit att skadefrekvensen för Silverdalsbrukets produkter Àr lÄg och inte uppfattas som nÄgot allvarligt problem i nÄgot av dessa led.De vanligaste skadorna Àr:? Ett mindre antal skadade ark i stapelns topp och botten, beroende pÄ frakt och emballeringsmetod.? SmÄ hÄl i krympfilmen, orsakade av omild hantering.? En eller flera av pallens medar har lossnat eller vikt sig under palldÀcket, vilket medför ökade hanteringskostnader.? Förskjuten eller havererad arkstapel, p.g.a. problem med pallens medar eller att godset utsatts för en kraftig stöt, som orsakar ökade hanteringskostnader eller kassation.Skadeeffekterna kan ofta minskas genom omstapling eller genom att skÀra ner arken i storlek.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

Kontinuitetsskog Àr ett brett begrepp som tÀcker in mÄnga olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper Àr att de ofta har eller kan utveckla höga naturvÀrden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal Àr eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har dÀrför uppstÄtt.

En skadehĂ€ndelse i en transformator Ă€r en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbĂ„ge med enorm energi uppstĂ„r inom transformatorn. Denna ljusbĂ„ge kan i vĂ€rsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundĂ€rbrĂ€nder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sĂ„dan hĂ€ndelse Ă€r att betrakta som liten, sĂ„ Ă€r konsekvenserna av denna skadehĂ€ndelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport Ă€r en fördjupning av en skadehĂ€ndelse utifrĂ„n detta ?vĂ€rsta fall?, pĂ„ Letsi vattenkraftverk.

Under senare Är har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i bÄde Sverige och andra lÀnder i Europa. I Sverige ses skÀrmskogsbruk och blÀdning i granskogar som tvÄ högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De bÄda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och krÀver god kunskap och gott om tid för att lyckas. PÄ fuktiga marker dÀr det kan vara svÄrt att föryngra skog eller omrÄden med höga naturvÀrden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskÀrm av gran anvÀnds ofta pÄ fuktiga och kÀnsliga marker dÀr markberedning kan vara svÄr eller kostsam.

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lÄng tid spelat en vÀsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och vÀxtsamhÀllen. Vattendrag har bidragit till mÀnniskans utveckling och vÀlstÄnd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv pÄ vÄr planet Àr mÀnniskan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan dÀrför inte betonas nog. Genom mÀnsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i mÄnga omrÄden förÀndrats drastiskt.