Bakgrund: Informationsteknologin (IT) har blivit en sjÀlvklar del i mÄnga verksamheter, och har Àven i allt högre grad blivit ett viktigt redskap för att uppnÄ centrala mÄl inom hÀlso- och sjukvÄrden. De möjligheter som IT kan generera ligger bland annat i omrÄdet av seriösa spel (serious games). AnvÀndningen av seriösa spel för rehabilitering av strokepatienter har visat sig vara ett framgÄngsrikt verktyg.  Stroke Àr ett allvarligt tillstÄnd som drabbar cirka 30 000 invÄnare per Är i Sverige. För att kunna ÄterhÀmta sig efter stroke Àr en god, tidig och intensiv rehabilitering nödvÀndig.

Ett mindre men mer anvÀndbart försvar stÀller krav pÄ tillgÀnglighet och anvÀndbarhet för ingÄ-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram SpÄrbarhetsmodellen som ett verktyg för att sÀker-stÀlla rÀtt resurser pÄ rÀtt plats och Àven som ett sÀtt att styra ambitionsnivÄer. Resursen brosystem Àr en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav pÄ insatsförmÄga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt SpÄrbarhetsmodellen. FrÄgan Àr dÄ om det finns balans mellan uppgifter och tillgÀngliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.

Bakgrund: En hjÀrtinfarkt Àr ett allvarligt tillstÄnd som drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Efter en hjÀrtinfarkt kan den fysiska orken och det sociala livet pÄverkas. Ibland kan den som drabbats behöva hjÀlp med att ta sig igenom de psykiska pÄfrestningar som sjukdomen innebÀr samt att Àndra sin livsföring. Om sjuksköterskan vet hur patienterna upplever sin vardag efter en hjÀrtinfarkt kan sjuksköterskan lÀttare hjÀlpa patienter igenom sin rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ patienters syn pÄ det dagliga livet efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt samt pÄ sjukvÄrdens och nÀrstÄendes betydelse för deras livsstilsÀndring. Metoden: Empirisk intervjustudie med en kvalitativ och kvantitativ ansats. Semistrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide anvÀndes vid intervjuerna.

Den nuvarande svenska regleringen betrÀffande det straffrÀttsliga ansvaret för psykiskt störda lagövertrÀdare Àr i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gÀllande rÀtt Àr psykiskt störda mÀnniskor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikÀnns utan kan dömas till pÄföljder. Det Àr 30:6 BrB som reglerar den straffrÀttsliga sÀrbehandlingen, som har flyttats frÄn ansvarsledet till pÄföljdsledet, genom ett fÀngelseförbud för allvarligt psykiskt störda gÀrningsmÀn. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gÀrningsmannen ha begÄtt brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, hÀr kallad ?kortvarig psykos?.

Anorexia nervosa Àr ett allvarligt och livshotande tillstÄnd. Sjukdomen kÀnnetecknas av viktnedgÄng och en förvrÀngd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen pÄverkas. FörÀldrar till ett barn med anorexi Àr i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vÄrdsammanhanget dÄ förÀldrarna ofta har skuldkÀnslor över barnets sjukdom eller kÀnner sig skuldbelagda av vÄrdpersonal.

LÀkemedelsresistenta parasiter Àr ett allvarligt globalt problem. LÀget Àr framför allt kritiskt inom gruppen gastrointestinala nematoder hos smÄ idisslare, vilka ofta uppvisar resistens mot bredspektrumverkande anthelmintika. Resistensproblematiken resulterar i en försÀmrad djurvÀlfÀrd och lÀgre produktionsnivÄer. Det har visat sig vara svÄrt att reda ut de exakta orsakerna till lÀkemedelsresistens dÄ flera olika mekanismer ofta samverkar. Cytokrom P450-systemet (CYP) ingÄr som en del av xenobiotikametabolismen pÄ cellnivÄ hos bÄde vÀrddjur och parasiter och kan ha betydelse för sÄvÀl utveckling som undvikande av anthelmintika-resistens. För att optimera anthelmintikaanvÀndningen och utveckla hÄllbara behandlingsstrategier krÀvs kunskap om vÀrddjurets metabolism av xenobiotika samt vÀvnadsdistribution av aktiva metaboliter.

I mÄnga Är nu har det varit vanligt förekommande att mÀnniskor suttit hemma vid sin dator och med nÄgra fÄ klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med Ären har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, sÄ Àr det troligt att mÄnga artister, filmmakare och liknande gÄtt miste om stora summor pengar i förlorade inkomster pÄ grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istÀllet valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit sÄ pass vanligt och att folk inte har sett det som ett sÀrskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning lÀnge har varit ett hett omdiskuterat Àmne i media, bland upphovsrÀttsinnehavare och bland folk i allmÀnhet. UpphovsmÀn och upphovsrÀttsinnehavare, sÄsom filmbolag, författare och artister har legat pÄ och debatterat för att försöka fÄ till en hÄrdare lagstiftning för att försvÄra fildelning och kopiering av upphovsrÀttsskyddat material, samt för att fÄ till hÄrdare straff mot fildelning.Flera försök frÄn beslutsfattare har gjorts för att rÄda bot pÄ problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. FrÄgan Àr om de nya lagarna och avtalen gör nÄgon nytta? Blir folk avskrÀckta frÄn att fildela eller fortsÀtter de som förut? MÄnga har sÀkert under mÄnga Är blivit bortskÀmda med att kunna sitta hemma vid datorn och pÄ nÄgra minuter fÄ hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket sÀkert gör det svÄrt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

Sepsis Àr ett allvarligt tillstÄnd som uppstÄr nÀr bakterier gÄr frÄn vÀvnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas pÄ agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) dÀr prov blandas med en matrix och sedan bestrÄlas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jÀmförs med referensspektrum i en databas och ett score-vÀrde erhÄlls över hur vÀl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier frÄn blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och pÄ sÄ vis möjliggöra snabbare preliminÀra svar samt undersöka möjligheten att sÀrskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod frÄn positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).

Sepsis Àr ett allvarligt tillstÄnd som uppstÄr nÀr bakterier gÄr frÄn vÀvnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas pÄ agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) dÀr prov blandas med en matrix och sedan bestrÄlas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jÀmförs med referensspektrum i en databas och ett score-vÀrde erhÄlls över hur vÀl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier frÄn blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och pÄ sÄ vis möjliggöra snabbare preliminÀra svar samt undersöka möjligheten att sÀrskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod frÄn positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).

 Meteorologiska förhÄllanden har en stor pÄverkan pÄ ljudutbredning utomhus. De atmosfÀriska effekterna Àr absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svÄra att skilja Ät. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer dÄ att böjas av nedÄt eller uppÄt frÄn marken. KunskapslÀget inom vart och ett av dessa omrÄden presenteras i denna studie. 28 stycken trafikbullermÀtningar har utförts lÀngs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhÄllanden.

Resultaten av mycket forskning om lÀraryrket pekar pÄ att förutsÀttningarna för att arbeta som lÀrare har förÀndrats pÄ senare tid och att lÀraryrket idag Àr ett helt annat jobb Àn vad det tidigare varit. En utgÄngspunkt för denna studie Àr att detta kan medföra svÄrigheter för lÀrare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhÀlle. Syftet med studien Àr att undersöka vilka offentliga berÀttelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses pÄverka lÀrarna nÀr det gÀller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjÀlp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, Àven om lÀrarnas betydelse understryks, fokuserar pÄ att den svenska skolan befinner sig i kris och att lÀrarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhÀllet förvÀntar sig av dem.

Denna litteraturstudie Àr en sammanstÀllning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som pÄverkar nedÀrvningen. Eftersom tusentals mÀnniskor i Sverige varje Är uppsöker akut sjukvÄrd pÄ grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundÀgare behöver problemet fÄ en lÄngsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedÀrvs ökar möjligheterna till att kunna mÀta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright Àr möjliga responser vid stress Àr kÀnt sedan lÀnge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna Àr inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem Àr neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en kÀnd beteendepÄverkan hos mÀnniskor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier pÄ hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Barns övervikt och fetma Àr ett allvarligt och stort folkhÀlsoproblem i vÄrt samhÀlle idag. Om övervikt etableras under barndomen Àr risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det Àr viktigt att i tidigt skede upptÀcka barn och dess familjer med risk för övervikt och dÀr har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svÄrt och kÀnsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med förÀldrar. MÄnga har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hÀlsofrÀmjande arbetet inte fortskridit och med relevanta ÄtgÀrder mot barns risk för övervikt inte har satts in. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frÄgeformulÀr riktat till förÀldrar skulle förbÀttra det hÀlsofrÀmjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjÀlp av en enkÀt som bestod av 18 frÄgor i tre teman samt tre öppna frÄgor.

Dino Helmefalk?FörbrytarmÀnniskor? ? En studie om rÀttsvÀsendets syn pÄ psykiskt störda lagövertrÀdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rÀttsvÀsendet se pÄ en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? RÀttsvÀsendet i vÀstvÀrlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en sÀrstÀllning i lagens ögon. De flesta av oss har en Äsikt om frÄgan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att rÀta ut eventuella frÄgetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta Àmne men först nu har jag fÄtt chansen att verkligen ta reda pÄ svaren. I uppsatsen tas rÀttsvÀsendets syn pÄ dessa förbrytare upp, Ànda frÄn antiken fram till idag.

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.