Sök:

Sökresultat:

28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 49 av 1884

Skoglig planering och ajourhÄllning med SkogsGIS : en utvÀrdering av SCA:s nya GIS-verktig med avseende pÄ dess introduktion, anvÀndning och utvecklingspotential

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har pÄverkats av de GIS-stöd som har införts pÄ SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas Àr till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats pÄ det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. UtvÀrderingen baseras till stor del pÄ en enkÀtundersökning som visar hur anvÀndarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har pÄverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbÀttringar har studerats. En omvÀrldsanalys har ocksÄ gjorts för att kunna jÀmföra SkogsGIS med GIS-system som anvÀnds pÄ andra skogsföretag.

ÅterberĂ€ttade berĂ€ttelser : om anföringsbruk i förhörstext

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhÄllande till de brottsrekvisit som behöver stÀrkas vid grov kvinnofridskrÀnkning. Texterna bestÄr av mÄlsÀgarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskrÀnkning och har analyserats genom nÀrlÀsning. Resultatet visar att polisen framför allt anvÀnder öppen anföring för att stÀrka alla rekvisit och dÀrmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt Àr bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestÀmmelser som rÄder, vilket pÄverkar tillförlitligheten. Studien visar ocksÄ att dold anföring Àr lika vanligt som öppen för att stÀrka rekvisit som rör smÀrta och vanmakt.

Historiens mÄnga ansikten?

Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

FörÀndras skolan med vÀrlden? : En textanalys av grundskolans styrdokument 1994-2011

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

högstadiets lÀroböcker i historia om medeltiden : en studie för Ären 1921-2003

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀroböckerna pÄ högstadiet nÀr det gÀller medeltiden har förÀndrats mellan Ären 1921-2003. Om man kan se en tydlig förÀndring och om medeltiden framstÀlls som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att titta pÄ fyra stycken olika böcker frÄn Ären, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt. Jag har anvÀnt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit dÀr han lyfter fram att medeltiden inte alls Àr sÄ mörk och trist med mycket elÀnde som mÄnga tror.Man kan se en tydlig förÀndring mellan böckerna nÀr man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs pÄ ett annat sÀtt, det blir ett bredare perspektiv kan man sÀga. De tvÄ Àldsta böckerna frÄn Är 1921 och 1950 tar endast upp om en eller tvÄ viktiga rubriker sÄ som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas vÀlde.

Dövblindas upplevelser av pedagogiska möjligheter

Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.

Konsten att försörja sig pÄ ett smÄskaligt ekologiskt lantbruk : En kvalitativ intervjustudie med fokus pÄ en uthÄllig livsmedelsproduktion och bevarande av ekosystemtjÀnster

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Cirkushallen i Alby

I Alby i Botkyrka kommun byggs en ny Cirkushall som ska brukas av Cirkus Cirkör. HÀr verkar allt frÄn professionella till nybörjare och lokalbefolkningen har möjligheten att ta del av verksamheten genom den promenad som gÄr genom byggnaden. Promenaden Àr en del av HÀlsans stig, som genom HjÀrt- och lungsjukas riksförbund, Àr ett projekt som bygger pÄ att frÀmja motion och att förebygga hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Cirkus förknippas för mÄnga med underhÄllning, lekfullhet och glÀdje och jag vill att den nya byggnaden ska skapa en spÀnning och en vilja att veta mer om cirkus. Allt ska inte avslöjas vid första syn av byggnaden utan man ska kÀnna lust att komma nÀrmare, gÄ genom gÄngen och ta reda pÄ mer.

MatematiksvÄrigher hos elever med invandrarbakgrund

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

"Att organisera en mÀnniskosfÀr" : Om organisationskulturer och maktutövning genom strategisk rekrytering

I allt högre utstrÀckning anlitas idag bemaningskonsulter vid rekryteringsprocessen för att den perfekta ?matchningen? mellan företag och anstÀlld garanterat skall komma till stÄnd. Samtidigt anses individen inte lÀngre vara förtryckt och kontrollerad av ?Organisationen?, utan Àr en ?teamplayer? som skall lÀra och pÄverka sin arbetsplats i positiv riktning, vars röst oavsett Äsikt fÄr och skall komma till tals. Denna bild av ?Den Nya Organisationen? presenteras av populÀr managentlitteratur vars företrÀdare har ett stort inflytande, bÄde i den akademiska sfÀren och vid utformningen av praktiska organisationsstrategier.

IUP-vad Àr det? : En studie av individuella utvecklingsplaners innehÄll

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att mÄluppfyllelsen i skolan skulle förbÀttras och att elevers och vÄrdnadshavares delaktighet skulle stÀrkas. I detta arbete ser jag nÀrmare pÄ vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats Àr planer frÄn Är Ätta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig Ät gÀllande vad som dokumenteras i dessa.

En för alla, alla för en : Ledarskap och samverkan mellan chefer

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att belysa vilka förutsĂ€ttningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivĂ„er ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer pĂ„ tre olika nivĂ„er. Den insamlade data analyserades med hjĂ€lp av deskriptiv kvalitativ innehĂ„llsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats Ă€r att cheferna har fĂ„ pĂ„verkansmöjligheter pĂ„ mĂ„nga av faktorerna som verkar hindrande pĂ„ ledarskapet och samverkan mellan chefsnivĂ„erna. VĂ„r andra slutsats Ă€r att mellanmĂ€nskliga relationer Ă€r avgörande för att förutsĂ€ttningar för detta ska skapas.

MÄste man vara bra pÄ allt?! : En kvalitativ studie som visar pÄ förÀndringen mellan lpo 94 och lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa

Denna uppsats syftade till att utreda hur lÀrare upplever att de har pÄverkats av lÀroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielÀrare inom idrott och hÀlsa har intervjuats och gett sina syner pÄ hur de och eleverna har pÄverkats av lÀroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrÄn Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering.

?Mejerikategorin Àr ju inte vÀrldens sexigaste? : En kvalitativ studie om visuell differentiering av mjölkförpackningar

Inom marknadskommunikation har förpackningen blivit ett allt mer etablerat och viktigt verktyg för att marknadsföra en produkt. Genom olika visuella attribut berÀttar en förpackning vad den innehÄller och ska locka konsumenten till köp. Eftersom konkurrensen ökar mellan varumÀrken i dagligvaruhandeln belyses den visuella kommunikationen allt mer. Den visuella kommunikationen av en lÄgengagemangsprodukt uppmÀrksammas inte lika mycket av konsumenten som hos en högengagemangsprodukt. Ett dilemma uppstÄr för en lÄgengagemangsprodukt relaterat till dess förpackningsdesign dÄ ett varumÀrke oavsett typ av produkt bör anvÀnda förpackningsdesign för att sÀrskilja sig och sticka ut pÄ dess marknad. PÄ samma gÄng bör en förpackning alltid passa in i produktkategorin bland dess konkurrenter.

Malmö genom Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->