Sökresultat:
28260 Uppsatser om Allt ćt alla - Sida 41 av 1884
HUR INVANDRARES EGENVĂ RD AV DIABETES TYP II PĂ VERKAS AV SPRĂ KSVĂ RIGHETER, KULTUR OCH KĂN
Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011.
Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.
Förort, frÀmlingskap, frÀndskap - Skolan i det urbana rummet
Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).
En skola för alla - ger gymnasieskolan alla elever möjlighet att kunna tala och skriva vÀl?
IT-prototype for programming education in the form of a web-site.
IT-prototype for programming education in the form of a web-site..
Mobil klientsÀkerhet
Denna rapport har i syfte att öka förstÄelsen om hur man kan öka sÀkerheten pÄ ett företag som anvÀnder sig av mobila klienter. Att arbeta pÄ distans blir allt vanligare, och med de sÄ stÀlls allt högre krav pÄ tekniken som tillhandahÄller möjligheterna för detta. NÀr ny teknik utvecklas kommer ofta sÀkerheten i andra hand, det man fokuserar pÄ Àr funktionaliteten. FrÄgorna man dÄ stÀller sig och vilket lÀsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gÄng Àr:Hur skall en klient kunna hÄllas uppdaterad nÀr den Àr utanför företagets vÀggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget pÄ ett enkelt sÀtt, samtidigt som det ocksÄ ska vara sÀkert?Det kommer visa sig att administratören inte Àr den pusselbiten i sÀkerheten pÄ ett företag.
OrdinlÀrning i tyskundervisningen utifrÄn olika inlÀrningsstilar
VÄrt examensarbete syftar till att undersöka hur tyskundervisningen pÄ grundskolan/gymnasieskolan individanpassas utifrÄn olika inlÀrningsstilar för att underlÀtta ordinlÀrningen. VÄr studie grundar sig pÄ framför allt Dunn & Dunns och Boströms forskning, vÄr egen inlÀrningsstilsanalys samt djupintervjuer med elever och lÀrare. Vi kan konstatera att undervisande lÀrare i tyska har fÄ kunskaper vad betrÀffar inlÀrningsstilar och hur dessa kan anvÀndas i praktiken. Under genomgÄngen utbildning för lÀrare förmedlas ingen kunskap om detta. Majoriteten av eleverna sÀger att kunskaper om de olika inlÀrningsstilarna faktiskt kan hjÀlpa dem i andra Àmnen Àn tyskan.
Tid- och resursplanering ? En utvÀrdering av verktyg för projektplanering.
Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse om projekt kommer att nÄ mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.
Att arbeta som jourtjej: krav och rekrytering
Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.
?Ăkad mobilitet, delaktighet och frihet ? IKT-stöd som fyller verkliga behov inom Ă€ldreomsorg : BehovskartlĂ€ggning för kommunikation och information mellan omsorgstagare, nĂ€rstĂ„ende och utförare som grund till en gemensam kontaktyta
Allt fler blir allt Àldre i Sverige och Àldreomsorgen stÄr inför en stor utmaning nÀr resurser i form av ekonomiska medel och rÀtt personal blir allt svÄrare att konkurrera om. I eHÀlsans tidsÄlder utvecklas det pÄ mÄnga hÄll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, nÄgot som allt fler aktörer fÄr upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, nÀrstÄende och utförare inom Àldreomsorg. Uppsatsens resultat Àr en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsÀttningarna för en sÄdan kontaktyta. IKT-stödet ska underlÀtta delaktighet i den egna omsorgen sÄvÀl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter.
Sufikvinnors meningsskapande inom en svensk Nak?ibendiorden
Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.
Webbsida och ett bokningssystem
Hair Trend Àr en liten frisörsalong i centrala Sandviken och har i dagslÀget tvÄ frisörer. Frisörsalongen var i stort behov av en webbsida dÀr man bland annat fÄr information om deras öppettider, prisinformation, produktinformation osv. Den skulle vara anvÀndarvÀnlig och lÀtt att hitta önskad information. Ett annat mÄl var att den skulle vara snyggt designad, vilket överlÄtits till mig att bestÀmma men att kunden hade sista ordet. Webbsidan hade högsta prioritet men kunden önskade ocksÄ ett bokningssystem som man kunde köpa och jag undersökte vilket bokningssystem som passade kunden bÀst.
HÄllbarhetsredovisning Hur ett företag redovisar sitt CSR-arbete
Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.
Feedback och uppmuntran - vilka elever fÄr det? : En studie om hur idrott? och hÀlsolÀrare ger feedback och uppmuntran till sina elever
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utstrÀckning lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa ger feedback pÄ elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som anvÀnts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hÀlsolÀrare som Àr verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte Àr lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns bÄde i hur lÀrare ger feedback och till vilka som fÄr feedback.Kvinnor och mÀns feedback ter sig olika bÄde till form och till mÀngd. Anledningar till detta finns det mÄnga olika aspekter pÄ men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.
SĂ„ blev jag munspelare. Resan fram till Filip Jers Kvartett
Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.
Har hÄllbar utveckling pÄverkat investeringsprocessen - En fallstudie av tre företag
Bakgrund och problem: Idag lever företag i en vÀrld som Àr stÀndigt förÀnderlig, en ökadglobalisering, medvetenhet, teknikutveckling och konjunkturer Àr externa faktorer företagmÄste anpassa sig till för att överleva. Detta skapar interna förÀndringsprocesser bland annatgenom implementering av nya tekniker som ska hjÀlpa företagen. FörÀndringar Àr stÀndigtpÄgÄende och karaktÀriseras som ett stort och komplext omrÄde. Det finns mÄnga olikautgÄngspunkter och modeller som försöker förklara begreppet. Investeringsprocessen Àr enetablerad styrprocess inom mÄnga företag idag.
Riskfaktorer för toxoplasmainfektion hos mÀnniska
Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.