Sök:

Sökresultat:

11221 Uppsatser om Allt är möjligt hus - Sida 37 av 749

InlÀrningsstilar - ett sÀtt att individanpassa undervisningen?

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skÄnska landskapet

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.

Vi gör det vi Àr bÀst pÄ vilket Àr att tillverka jeans.

I det samhÀlle som vi lever i idag konsumerar mÀnniskor inte enbart för att tillfredstÀlla de mest grundlÀggande behov som vÀrme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergÄtt ifrÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, ett intresse, en form av njutning. EfterfrÄgan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig pÄ marknaden. En bransch som har kommit att fÄ ett allt större uppÄtsving Àr den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillvÀxten Àr mycket stark.

?Vi fÄr ju sprÄk i allt? En undersökning om nÄgra pedagogers förestÀllningar kring barns sprÄkutveckling

BAKGRUND: Hur kan pedagogers förestĂ€llningar och arbete i verksamheten frĂ€mja barnssprĂ„kutveckling? Barns sprĂ„kutveckling kan ses ur olika aspekter som lĂ€sning, skrivning ochkommunikation. Detta Ă€r nĂ„got vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avsprĂ„karbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssĂ€tt och bemötande Ă€r olika omrĂ„den sompedagoger kan forma för sprĂ„kutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ nĂ„gra pedagogers förestĂ€llningarkring barns sprĂ„kutveckling, samt hur de arbetar för att stödja sprĂ„kutvecklingen.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, bĂ„de ifrĂ„n förskola ochfrĂ„n förskoleklass.

Chefers bemötande av sexuella trakasserier

Att öka tillgÀngligheten och fÄ mÀnniskor att anvÀnda stadens parker och grönomrÄden som en naturlig del i vardagen Àr ocksÄ ett sÀtt att förbÀttra folkhÀlsan. Forskning som folkhÀlsoinstitutet gjort visar att mÀnniskor vistas mer regelbundet i grönomrÄden om avstÄndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fÀltstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala GÀvle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan nÀrheten till grönomrÄden frÄn boendemiljön har pÄ mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa samt att jÀmföra skillnader mellan olika Äldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes Àven anvÀndandet av den egna trÀdgÄrden / innergÄrden samt anvÀndande, avstÄnd och typ av grönomrÄdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för mÀnniskors upplevda hÀlsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika Äldersgrupper nÀr det gÀller mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönomrÄdet. Resultaten styrker Àven tidigare forskning om att avstÄndet till grönomrÄdet har stor betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

ResistenslÀget för hÀstens spolmask, Parascaris equorum

Resistensutvecklingen hos hÀstens inÀlvsparasiter har lÀnge varit omtalad och har pÄ senare Är blivit ett Ànnu hetare Àmne. Inte minst hÀstens spolmask som pÄ bara nÄgra Är har gÄtt frÄn; att kunna avdöda med de flesta avmaskningsmedel, till att nu vara kandidat för multiresistens. Studier vÀrlden över bevisar en multiresistens mot samtliga makrocykliska laktoner och det finns Àven studier som tyder pÄ att sÄ Àven Àr fallet med pyrantel-preparat. Den enda substans som idag Àr effektiv mot Parascaris equorum Àr bensimidazol; emellertid har vi det i Sverige gott stÀllt i resistensproblematiken dÀr Àven pyrantel har fortsatt god effekt.Det finns mÄnga negativa effekter som kan uppkomma vid en spolmaskinfektion, dÀr kolik och tarmruptur Àr de allvarligaste. Det finns Àven studier som indikerar att koliksymptomen kan ha en relation till föregÄende avmaskning och att det pÄ grund av denna blir en stockning av avdödade maskar.En förebyggande ÄtgÀrd mot infektion av spolmask Àr framför allt att ha en fungerande avmaskningsrutin, gÀrna med selektiv avmaskning genom trÀckprov.

Ekologisk konsumtion : Vanas och kunskapens makt

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, mÀnniskor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande Àr det merparten som vÀljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv instÀllning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, tvÄ som till vardags handlar ekologiskt och tvÄ som handlar konventionellt.  Det finns mÄnga anledningar till varför inte konsumenter vÀljer att handla ekologiskt. NÀr konsumenten stÄr för ett val av vara sÄ Àr det flera kriterier som spelar in sÄ som kvalitet, hÀlsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier sÄ handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

Vilka problem upplever projektledare att anvÀndare kan orsaka vid implementering av affÀrssystem?: en fallstudie i tre organisationer

I dagens allt hÄrdare konkurrens bland företag implementerar mÄnga organisationer en mÀngd olika affÀrssystem. Dessa affÀrssystem krÀvs för att förtagen skall kunna konkurrera pÄ allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande anvÀndaren som mÄste lösas för att implementeringen av ett affÀrssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om anvÀndarproblem, lösningar och affÀrssystem. Data har erhÄllits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

HöglÀsning i hemmet

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

Mobila IT-applikationer för kollektivtrafiken i VÀstra Götalandsregionen - En studie om resenÀrers behov av att resa kommunalt

Under 2009 och 2010 har det varit mycket upprördhet kring VÀsttrafik i media. Upprördheten har sin grund i att mÄnga resor har drabbats av förseningar till följd av de strÀnga vÀderförhÄllanden som de senaste vintrarna har förknippats med. BussresenÀrer fÄr inte information i samband med trafikstörningar och det skapar olika sorter av problem. Allt frÄn att man blir försenad till att man tycker illa om VÀsttrafik. MÄnga av resenÀrerna har en smartphone och skulle dÀrför kunna fÄ information i samband med trafikstörningar.

Vilar doktriner för civil-militÀrt samarbete pÄ aktuell forskning?

Doktriner utgör vÀpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser anvÀnda militÀra medel för att uppnÄ politiska mÄl. För att tjÀna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgÄngspunkter som omvÀrldens utveckling och senaste forskning. Dock menar mÄnga att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers sÀrintressen pÄverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militÀrt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrÀmjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad pÄ integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militÀrt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militÀra organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

VD-byte och effektivitet: i en turbulent och en stabil bransch

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

Sniffning : Hur löstes problemet pÄ MariehemsgÄrden och hur mÄnga ungdomar sniffar i UmeÄ?

Rapporten har sitt ursprung frÄn en artikel i VÀsterbottens Kuriren 2005-08-31, dÀr stod att lÀsa, att sniffning blivit ett allt större problem pÄ skolor i UmeÄ. Den kommer att utröna vad som menas med ett större problem och vilka insatser som satts in för de elever som sniffat. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur skolan, fritidsgÄrden och socialtjÀnsten agerade, och vad sniffning Àr. En litteraturstudie gjordes för att undersöka om sniffning Àr vanligare bland ungdomar i UmeÄ Àn pÄ andra orter i Sverige. Undersökningen visar att sniffning Àr relativt ovanligt i Sverige och i UmeÄ.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->