Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Syftet med denna uppsats är att genom vår analys formulera vilka faktorer som ligger till grund för att lyckas att skapa konkurrenskraftiga fotbollsklubbar i Sverige gentemot Europa. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från relevant fakta inom strategi för att djupare gå in på ?Key Success Factors?-modellen. Empiri: Vi har erhållit data från elva intervjuer som hållits med nyckelpersoner inom fotbollsbranschen. Resultat: Fotboll som underhållning kommer alltid att vara beroende av moderna anläggningar och en uppdaterad kompetens för att kunna erbjuda sina publik det den vill ha och på sätt nå framgångar..

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Background: Swedish football clubs have lost their competitiveness both economically andgamely. The last time a Swedish team was represented in Champions League was 1999 and last season there were only 2 clubs with positive financial results in Allsvenskan. One factor that has not worked is budgeting where many clubs have budgeted too optimistic and thus not able to make positive results.Purpose: The purpose of this report is to review and analyze how the Swedish football clubs are working with their budgeting. The goal was to identify problems in their budgeting and to find solutions which can be used practically.Methodology: This report is a qualitative study consisting of a cross-sectional study of how Swedish football clubs are working on budgeting in 2014. Data collection has primarily consisted of interviews of budgetmakers in the clubs.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.

Under perioden 2000-2011 lämnade 3089 spelare svensk fotboll. Av dessa var 107 i åldern 15-19 och gick till en topp-10 rankad liga i Europa. Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera ungdomsspelare med en internationell karriär. Vi har gjort en kvantitativ analys av vilken klubb de lämnade, vart de gick, var spelarna spelar nu och hur många landskamper de spelat. Resultatet visar att spelarna som lämnade från en SEF-klubb har spelat fler A-landskamper och fler Allsvenska matcher i jämförelse med spelare som lämnat Sverige från en icke SEF klubb.

Title: Nu är det dags för fotboll 2.0 I En studie om hur fotbollsklubbar i allsvenskanarbetar med relationsmarknadsföring med hjälp av sociala medier.Short explanation of the titleWe chose the title ?Nu är det dags for fotboll2.0?because it relates to the socialhabits that occurs between individuals within society today. People are moreinteractive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias.Main purposeThe main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs usesocial media tools to establish, maintain and develop relationships with costumerswithin the field of sports.MethodologyThe thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make itpossible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneuticperspective to build an understanding for the hard labour that is put in action byworkers in the football clubs only for the reasons of making relationships possibleand strengthening bonds by using social media tools. We have gathered theempirical information trough interviews with main leaders within chosenorganizations that use social media tools on an every day basis.

Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar den ekonomiska ställningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsättning på över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie där årsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjälp av dessa rapporter upprättas sedan förädlingsvärdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat på ekonomisk ställning. Det är dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen är upplagd på det viset att den baserar sig på en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka klubbarnas ekonomiska ställning.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit.

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51?49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon.

En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning.