Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar korrelation mellan kiselalgskomplexet Fragilaria capucinas storlek och halten av fosfor i det vattendrag där de lever. Om ett samband finns kan detta efter ytterligare studier komma att bli användbart inom miljöövervakningen då bland annat vattendragens eutrofieringsgrad ska undersökas. Studien baseras på arkiverade kiselalgspreparat som finns på Institutionen för vatten och miljö (IVM). Arton prover med varierande fosforhalter valdes ut, och tjugo F. capucina räknades i varje prov.

Rapporten är sammanställd av två kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med Säker Vatten AB. Efter tre års studier är detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten är ämnad för alla typer av läsare, men utan byggingenjörsexamen likt vår, eller med motsvarande kunskapsnivå så kan läsare uppfatta rapporten som svårläst.Metoden för rapporten har varit så att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i fråga har alla mångårig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförläggningar, legionella och vattenskador.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjärrvärmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men också hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät ligger till grund för arbetet och rapporten är skriven i samarbete med FVB Sverige AB, Fjärrvärmebyrån, på uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten är att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. Alltså att öka från vad som använts i Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät fram till idag, serie 2 som standard på singelrör och serie 1 på twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjärrvärmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingår i ett fjärrvärmerör.

This study examines how allotment gardens are perceived and used by non-plot holders in Majorna, Gothenburg, with a focus on Sj?bergens koloniomr?de and Slottsskogskolonin. The study is based on a survey of residents and people moving through the area and has an outsider perspective.The results show that both areas are primarily perceived as green spaces and as zones away from urban stress, highlighting their social and recreational value. However, clear differences also emerge. Slottsskogskolonin is more strongly associated with exclusivity and aesthetically appealing environments, whereas Sj?bergen is more often linked to nature, ideological values, and food production.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Målet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbättra verkningsgraden för campingkök under växlande förhållanden. Projektet har baserats på designmetodik, utvärderingar av befintliga system, användarstudier och grundläggande teori för värmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrån resultaten från användarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater är en värmeväxlare som bygger på konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bättre verkningsgrad under skiftande förhållanden..

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

I studien jämförs värmeförluster och vattenförbrukning mellan ett horisontellt och ett vertikalt varmvattencirkulationssystem (vvc-system).I studien ges även ett förslag på hur en energikartläggning kan utföras med hjälp av mätning.Resultatet tyder på att man sparar vatten genom ett vertikal vvc men att systemet har högre värmeförluster och elanvändning än ett horisontellt system.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Målet med detta projekt har varit att undersöka möjligheter för att förbättra verkningsgraden för campingkök under växlande förhållanden. Projektet har baserats på designmetodik, utvärderingar av befintliga system, användarstudier och grundläggande teori för värmeöverföring. Tre olika koncept arbetades fram utifrån resultaten från användarstudierna vilka sedan analyserats för att vidareutvecklas till ett resultat. Resultater är en värmeväxlare som bygger på konvektion vilket under tester kokar upp vatten med bättre verkningsgrad under skiftande förhållanden..