Syfte: Syftet är att undersöka om vanliga procedurer inom intensivvård medför smärta och obehag samt om det finns ett samband mellan patientens grad av smärta och obehag. Bakgrund: Sjuksköterskor har med sin vårdvetenskapliga utgångspunkt en viktig roll i att lindra lidande, främja välbefinnande och minska obehag. Studier har visat att sjuksköterskor underskattar patientens smärta vilket kan tänkas grunda sig i bristande kunskap om vilken rätt till inflytande i behandlingen patienten har. Då patienten känner trygghet med personalen kan välbefinnandet öka. Design: Kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design samt hypotetisk-deduktiv metod.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas.Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska.Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet.Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlämnade, nervös, ångestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med anestesisjuksköterskan innan operation.Syftet: är att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har någon betydelse för detta.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt där enkät valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter.Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskänsla inför en anestesi, av de få som upplevde påtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kände sig delaktiga i vårdarbetet inför en nedsövning, var en fjärdedel inte tillfredsställda. En fjärdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. Männen kände sig mindre delaktiga i vårdarbetet än kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor däremot kände sig mer delaktiga, än män, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi.

Bakgrund: Bekymmer med obehag i halsen såsom ont, heshet och torrhet efter intubering med en endotrachealtub är väl dokumenterade fynd. Flera studier har gjorts för att komma till rätta med dessa obehag, men mer måste göras och prövas.Syfte: Föreliggande studie undersöker om man genom att spraya salivspray på endotrachealtuben och dess kuff innan intubation kan minska halsont, heshet och torrhet i halsen direkt efter extubation.Metod: 100 patienter som genomgick operationer vilka krävde intubering med endotrachealtub, deltog i den randomiserade studien. Hälften fick salivspray på tuben enligt ovan och hälften inte. Obehagen i halsen skattades innan intubering och efter intubering varpå de båda grupperna jämfördes.Resultat: Statistisk signifikans (p = 0,038) erhölls som visade att man får mindre ont i halsen efter extubering om salivspray sprayats innan intubering på endotrachealtuben och dess kuff..

Bakgrund: Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer.Syfte: Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner.Metod: Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23.Resultat: Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37).

Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra.