Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka begreppet social kompetens och hur social kompetens kan förebygga konflikter. Studien bygger på fyra färdigheter: empati, ansvarstagande, identitet/trygghet och kommunikation. Den empiriska undersökning vi genomfört bygger på kvalitativ forskning. Vi har intervjuat tolv stycken lärare för att få veta deras syn på begreppet social kompetens.Studien har visat att lärarens arbete med att utveckla elevens sociala kompetens är mycket viktigt, i syfte att förebygga konflikter. Detta har vi fått bekräftat både genom vår litteraturstudie samt vår empiriska undersökning.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats. Det vi har kommit fram till i denna uppsats är att de kompetensutvecklingsåtgärder som vi har funnit, för att öka medarbetarnas kompetens, bygger på tre förutsättningar. Dessa tre är att vara uppdaterad, engagemang och intresse samt en gemensam grundsyn kring lärande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om förskollärare upplever att kompismassage har inverkan på barnens utveckling av social kompetens och i så fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollärarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som regelbundet använder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna upplever att kompismassage har inverkan på utvecklingen av barnens sociala kompetens. Vår slutsats är att kompismassage kan användas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet präglad av en helhetssyn på lärande..

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.