Sökresultat:
4255 Uppsatser om Allmänpedagogisk kompetens - Sida 1 av 284
Likhetsprincipen - en allm?n associationsr?ttslig princip? Om vilka kriterier som st?lls upp f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip samt likhetsprincipens uppfyllande av dem
Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna.
Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande:
- 1.
Att betala eller inte betala - En studie om patientavgiftens roll vid l?karbes?k
Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er,
arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare
p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras
samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband
med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i
de socioekonomiska faktorerna.
Sjuksk?terskans erfarenheter av att m?ta patienter i palliativ v?rd med existentiellt lidande : En allm?n litteraturstudie
Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd i hemmet - en litteraturstudie
Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor
p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d?
hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller
institution s?som s?rskilt boende.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.
Verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatrisk vård : En fenomenografisk studie
Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.
Skolledare om digital kompetens : En studie i skolledares uppfattning, förståelse och syn av digital kompetens
I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens. Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..
Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?
2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.
Den mjuka sidan av anställningsbarhet
Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.
SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSER AV ATT V?RDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJ? En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande
prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en
viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p?
patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser
av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.
HINDER OCH M?JLIGHETER F?R SJUKSK?TERSKAN ATT IDENTIFIERA SEPSIS P? AKUTMOTTAGNING En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och
behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p?
akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och
h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.
Sambandet mellan social kompetens och stress på arbetsplatsen
Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..
Sambandet mellan social kompetens och stress på arbetsplatsen
Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan
social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är
och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna
frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en
öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60
anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med
hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att
det finns ett samband mellan social kompetens och stress.
Skolan - ett socialt samspel
Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INF?R PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig
mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som
mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent.
Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala,
fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och
kroppslig integritet.