Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om kommunala chefstjÀnstemÀn som delar politisk Äsikt med kommunens styrande politiker i högre utstrÀckning Àn andra chefer ocksÄ ?gör det lilla extra? pÄ arbetet. Syftet Àr Àven att se om det Àr tillit till de styrande politikerna snarare Àn politiska Äsikter som Àr viktigast för att förklara benÀgenheten att göra det lilla extra pÄ arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang pÄ arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades pÄ data insamlat med hjÀlp av webenkÀter under hösten 2014.

Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta omrÄdena Àr inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav pÄ fyra förskolor, samt en jÀmförelse av tvÄ traditionellt kommunala förskolor och tvÄ förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer med en pedagog frÄn varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fÄtt information om barnens lek. Mitt resultat Àr att pedagogerna inreder för att sÀnka ljudnivÄn, ha olika vrÄr för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att fÄ vara ifred.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka förskollÀrares upplevda arbetstillfredsstÀllelse. Med avseende pÄ den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristÄende förskolor. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr tagen ur Maccoby?s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes pÄ 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjÀlp av en webbaserad enkÀt.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur mÄnga som har lÀmnat a-kassorna, inom ett par utvalda yrkesgrupper, inom den kommunala sektorn i BorlÀnge och vad orsaken/orsakerna till uttrÀdet Àr, samt att ta reda pÄ hur mÄnga som har funderat pÄ att lÀmna a-kassan och orsaken/orsakerna till det För att kunna ta reda pÄ det, har en enkÀtundersökning gjorts. EnkÀten skickades ut till tvÄ yrkesgrupper inom den kommunala sektorn i BorlÀnge, barnskötare och lÀrare för Ärskurs 1-3. Resultatet av denna undersökning, redovisas i diagram och till viss del skriftligen. Resultaten visar pÄ att det, procentuellt, sett var fler lÀrare Àn barnskötare som lÀmnat a-kassan, samt att det var fler barnskötare Àn lÀrare som funderat pÄ att lÀmna a-kassan. De frÀmsta orsakerna till att medlemmarna lÀmnat, eller funderar pÄ att lÀmna, a-kassan Àr nÀrmande till pension och den förhöjda avgiften..

Ekonomprofessionen genomgÄr ofta förÀndringar och dÀrför Àr det naturligt att ekonomens roll förÀndras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en sÄ kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har dÀrmed börjat anta rollen som en affÀrspartner. Offentliga verksamheter sÄsom stat, kommun och landsting Àr stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhÀllsekonomi. Ekonomen har dÀrmed en viktig roll inom den offentliga sektorn dÄ deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlÀgga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssÀtt för att dÀrigenom kunna öka förstÄelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Lean har ökat i populÀritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang Àr fortfarande begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur lean tillÀmpas i svensk offentlig sektor och om lean Àr en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie dÀr vi intervjuar medarbetare pÄ tvÄ kommunala förvaltningar i VÀxjö kommun. Analysen jÀmför datan med 14 principer som leankonceptet bygger pÄ och diskuterar speciella förutsÀttningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen stÀlls i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

HyressÀttning Àr föremÄl för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressÀttningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvÀrdessystemet som innebÀr att tvÄ lika lÀgenheter ska ha likvÀrdig hyra och om tvist uppstÄr finns bestÀmmelser som reglerar detta. BruksvÀrdeshyra innebÀr att hÀnsyn tas till fastighetens och lÀgenhetens standard, utrustning i lÀgenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvÀrden och hyresgÀstorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. BruksvÀrdessystemet infördes 1968.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som Àr eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjÀlp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med tvÄ chefer som pÄ olika sÀtt arbetar med hemlöshetsfrÄgor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förstÄelse för myndighetsperspektiven. Den allmÀnna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sÀtta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsÀtts stundtals för debatt dÀr krav om förÀndring framförs. Sveriges kommunfullmÀktigeförsamlingar frÄngick revisionens rekommendation om anmÀrkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nÀmnd eller styrelse i mer Àn 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmÀktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en kÀnsla av plikt och skyldighet. En organisation kan dÀrigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika MÄrtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mÄtt -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:MÄl- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten Är 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mÀtbara mÄl i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillÀmpas som en del i den kommunala verksamhetens mÄl- ochresultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mÄtt som arbetats fram för de olikaverksamhetsomrÄdena Àr relevanta, giltiga, jÀmförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrÀdareför tvÄ kommuner och en kvantitativ del för att belysa anvÀndningen av KKiK samt engenomgÄng av mÄtten som ingÄr i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna Àr att verktyget KKiK Àr en integrerad del av de tvÄkommunernas styrsystem och anvÀnds i huvudsak för jÀmförelser med andra kommunermen ocksÄ för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pÄgÄr en utveckling iden kommunala verksamheten dÄ allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nÀtverksom arbetar med att utveckla mÄttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jÀmförbarhet.KKiK mÀter inte enbart tjÀnstekvalitet och mÄtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som mÄste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av mÄlstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjÀnster med god kvalitet. En viktig insikt Àr att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.