Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som prÀglas av mÄnga etniciteter, kulturer, sprÄk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhÀllet och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebÀr att Àven majoritetsbefolkningen mÄste integreras i det nya mÄngkulturella samhÀllet. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhÀllet Àr att lÀra sig sprÄket. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka belysa invandrares möjligheter/svÄrigheter till att bli integrerade i det svenska samhÀllet. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgÄ ifrÄn Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Studien avser att spegla tvÄ lÀrares dagliga verksamhet pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena lÀraren har varit yrkesverksam i över trettio Är, den andra i ett Är. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ lÀrarnas arbete med utgÄngspunkt i samspel, sprÄkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningar skapats. TvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, anvÀnds för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet av vÄr studie visar pÄ tydliga skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Syfte Uppsatsens syfte Àr att jÀmförande och beskrivande undersöka hur förÀldrar upplever att skolvalet pÄverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. Metod Materialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jÀmförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med tvÄ olika förÀldragrupper, en i Spanien och en i Sverige. Resultat Skolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhÀllet genom det aktiva val som det innebÀr att vÀlja. BÄda respondentgrupperna Àr överens om att det Àr viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man vÀljer en skola som speglar den egna kulturen Àr ofta desamma.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rÀttighet och ansvar att delta i samhÀllslivet och ha inflytande över frÄgor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta pÄ hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. UtifrÄn kommunala tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsplanering, medlemmar i en pensionÀrsorganisation, förÀldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjÀlar i ett bostadsomrÄde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras pÄ kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study.The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

I detta examensarbete inom lÀrarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssÀtt jÀmfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var pÄ barnen i Äldrarna 1-5 Är. Fyra förskolepedagoger frÄn de traditionella förskolorna och fyra frÄn de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt instÀllda till matematik och var medvetna om att det Àr viktigt att benÀmna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anstÀlldes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien Àratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frÄgor stÀlls: Hur socialiserar den kommunala ÀldrevÄrden in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna sjÀlva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen pÄ deras nya arbete? Den teoretiska utgÄngspunkten Àrrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanstÀlldaenhetschefer.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

SammanfattningDenna studie syftar till att söka kunskap om hur barn gÄr tillvÀga för att bli inneslutna i en redan pÄgÄende lek och till att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt som Àr framgÄngsrika och varför. För att fylla detta syfte har observationsstudier pÄ tvÄ kommunala förskolor genomförts. Observationerna har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning som behandlar inneslutning och uteslutning samt lÀrande i sociala sammanhang. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att söka intrÀde i en leksituation och att vissa tillvÀgagÄngssÀtt Àr mer framgÄngsrika Àn andra. Dock har det visat sig att det mest anvÀnda tillvÀgagÄngssÀttet inte Àr det mest framgÄngsrika.