Uppsatsens syfte Àr att bidra till ökad förstÄelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkÀter. UtgÄngspunkt Àr teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmÀnhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av vÀktar- och förkÀmperollerna i budgetprocessen.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och Àr oftast vÀldigt tidskrÀvande.

This study examines how allotment gardens are perceived and used by non-plot holders in Majorna, Gothenburg, with a focus on Sj?bergens koloniomr?de and Slottsskogskolonin. The study is based on a survey of residents and people moving through the area and has an outsider perspective.The results show that both areas are primarily perceived as green spaces and as zones away from urban stress, highlighting their social and recreational value. However, clear differences also emerge. Slottsskogskolonin is more strongly associated with exclusivity and aesthetically appealing environments, whereas Sj?bergen is more often linked to nature, ideological values, and food production.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personal pÄ ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för vÄldsutsatta kvinnor tolkar och förstÄr vÄld i nÀra relationer. Jag Àr ocksÄ intresserad av att göra jÀmförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nÀmnda verksamheter: tvÄ personer frÄn ideella kvinnojourer, tvÄ frÄn kommunala verksamheter, samt tvÄ frÄn socialtjÀnsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som Äterfinns i materialet, varefter jag jÀmfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framtrÀdande resultaten Àr att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ mÀns vÄld mot kvinnor, dÀr man ser vÄldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istÀllet vÄldet mer som en familjekonflikt, som kan bero pÄ att familjen befinner sig i en svÄr livssituation. HÀr Äterfinns ocksÄ förestÀllningar om de sÀrskilda svÄrigheter som kan drabba invandrade familjer nÀr man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsÀtt kan delvis förklaras med att man arbetar pÄ olika sÀtt, samtidigt som de olika synsÀtten ocksÄ ger olika lösningar pÄ problemet, vilket fÄr konsekvenser för hur man arbetar.

Sjuksköterskors huvudsakliga uppgift Àr att bedöma, lindra och utvÀrdera smÀrta. MÄnga Àldre med lÄngvarig smÀrta förvÀntar sig att vÄrdpersonalen ska uppmÀrksamma deras behov av smÀrtlindring. Syftet med vÄr studie var att beskriva sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till Àldre personer med smÀrtproblematik inom kommunala Àldreboenden. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta legitimerade sjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet av arbete inom den kommunala Àldreomsorgen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att det Àr svÄrt att tolka och bedöma smÀrta hos Àldre: Att alltid försöka lindra och hjÀlpa: Att ibland tvingas acceptera att inte alltid lyckas.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sÄdant samhÀlle men det Àr ofta ett förbisett omrÄde i dagens samhÀllsplanering. I tider dÄ global uppvÀrmning, en ökande vÀrldsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vÄrt samhÀlles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmÀrksammat ÀmnesomrÄde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering pÄ Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera nÀrodlad mat.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagÀndring som skedde 2011 Àndrades principerna för hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera stÀlls krav pÄ affÀrsmÀssighet och att bolagen ska tillÀmpa lÄngsiktiga avkastningskrav pÄ verksamheten. UtifrÄn de nya principerna ansÄg vi att det var intressant att undersöka hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de stÀllda nivÄerna pÄ avkastning i avkastningskraven och hur vÀl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien Àr att undersöka vilka allmÀnnyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de Àr formulerade.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: VÄrterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad frÄn 2007 Ärs gymnasiemÀssa. I undersökning ingÄr totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristÄende gymnasieskolor. Huvudresultat: VÄrt resultat visar att det inte Àr sÀrskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristÄende gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.