Uppsatsen Àr en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlÀgga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svÄrigheter. I arbetet framgÄr hur svÄrigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vÄr studie Àr att dyspraxibegreppet Àr ett mÄngfacetterat begrepp med olika definitioner beroende pÄ i vilket land man befinner sig. Det Àr i hjÀrnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svÄrigheter i frÀmst tre specifika omrÄden nÀmligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsÀttet Àr ett ypperligt sÀtt att se pÄ individens svÄrigheter men Àven att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Patienten med demens behöver vÄrdas av personal med erforderlig utbildning. OmvÄrdnaden av dess patienter Àr i högsta grad lika viktig som den medicinska vÄrden. I syfte att belysa omvÄrdnad som förebygger och ÄtgÀrdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom anvÀndes en systematisk litteraturstudie. IntresseomrÄdet definierades och en frÄga stÀlldes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgrÀnsning av artiklar, faststÀlldes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrÄn kvalitet och bevisvÀrde.

LÀroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i sÄvÀl övergripande mÄl samt specifika mÄl för olika Àmnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, nÄgot som skolan strÀvar efter. Vidare lyfts problem med lÀrare och elevers osÀkerhet inför denna form av undervisning tillika sÄ problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i tvÄ klasser, Ärskurs Ätta och nio, dÀr vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Titel: Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet Àr att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda pÄ hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benÀmnd LU1, pÄ UmeÄ universitet har i samband med en renovering genomgÄtt en rad energieffektiviserande ÄtgÀrder. Ett nytt nÀrvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras Ànda ned pÄ rumsnivÄ har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men Àven en rad andra övriga ÄtgÀrder har vidtagits.

DĂ€r hĂ€r uppsatsens huvudsakliga fokus ligger pĂ„ att analysera ett litet antal exemplar av svenska historielĂ€roböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen Ă€r det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poĂ€ngterade hur han tyckte att de vĂ€sterlĂ€ndska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska vĂ€rlden till en vĂ€sterlĂ€ndsk diskurs som de anvĂ€nde som medel för att definiera araben och arabvĂ€rlden utifrĂ„n. Said poĂ€ngterade det specifika sĂ€tt pĂ„ vilken arabvĂ€rlden portrĂ€tterades i vĂ€stvĂ€rlden av akademiker, i lĂ€roböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta vĂ€sterlĂ€ndska synsĂ€tt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans vĂ€lkĂ€nda verk Orientalism. I detta verk poĂ€ngterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade förestĂ€llningar som hade arbetat sig in i det vĂ€sterlĂ€ndska kollektiva minnet.

SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvÀndning, oral och allmÀn hÀlsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa undersökas. VÄra specifika frÄgestÀllningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter pÄ oral och allmÀn hÀlsa? VarifrÄn har de fÄtt sin kunskap? Kan kunskapsnivÄn pÄverka tobaksanvÀndningen? Finns det nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hÀmtats frÄn böcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. Studien slÄr fast att rökning orsakar skador pÄ kroppens alla organ, speciellt pÄ munhÄla, svalg och lungor.

Schimpanser hÄlls i fÄngenskap av mÄnga anledningar. I mÄnga fall Àr deras miljö för undermÄlig för att tillfredsstÀlla ens deras mest basala behov. Som respons pÄ detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna pÄverkas frÀmst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer Àr brist pÄ mental och fysisk stimulans.

I samband med skolans decentralisering pÄ 1980-talet uppstod det krav pÄ att lÀrare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. DÄ regeringen stÀller högre krav pÄ lÀrarna Àr det dÀrför nu naturligt att de gÄr lÀrarna till mötes dÄ det gÀller en utredning om lÀrarauktorisation.Vi valde att stÀlla oss frÄgan hur lÀrarfacklig press argumenterar för eller emot en lÀrarauktorisation för att uppnÄ det specifika syftet som Àr: att belysa vad en lÀrarauktorisation kan betyda för lÀrarkÄrens professionaliseringsstrÀvanden.I vÄr empiriska undersökning valde vi att förhÄlla oss till metoden argumentationsanalys dÄ metoden lÀmpar sig bra nÀr argument skall lyftas ut och förstÄs ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhÄlla oss till modellen orsak-problem-lösning för att fÄ en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjÀlp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde hÀrledas till lÀrares professionaliseringsstrÀvan mot "social stÀngning". Detta innebÀr att en eventuell lÀrarauktorisation skulle betyda en hel del för lÀrarkÄren, exempelvis att lÀrarkÄren lyckas avgrÀnsa sig gentemot andra yrken och dÀrmed kanske pÄ sikt uppnÄ högre status..

Bakteriella patogener i livsmedel Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos mÀnniska och djur vÀrlden över, dÀrför Àr tillverkning av sÀkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagslÀget anvÀnds oftast odling pÄ selektiva substrat av bakterier för att pÄvisa patogener och tidsÄtgÄngen kan vara upp till en vecka. En molekylÀrbiologisk metod som kan minska tidsÄtgÄngen Àr microarrays, dÀr detekteras mÄlorganismen pÄ DNA- eller RNA-nivÄ. EnkelstrÀngade oligonukleotider, sÄ kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas sÄ att de Àr specifika för de bakterier som ska pÄvisas och fÀsts i mikroformat pÄ en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten fÀrgas in för att en scanner ska kunna avlÀsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och dÀrmed pÄvisa bakteriella patogener. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur microarrays kan anvÀndas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsÄtgÄngen kan minskas.

Syftet var att beskriva vilka omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ i samband med polyfarmacihos Àldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades pÄ 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan polyfarmaci och flera specifika omvÄrdnadsproblembland Àldre personer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄverkas av temakryssningar. För att fÄ fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord pÄ en temakryssning. En enkÀtundersökning genomfördes Àven via sociala medier, dÀr kryssningspassagerarna frÄn samma temakryssning svarade pÄ frÄgor relaterade till identitetsskapande.Resultatet frÄn undersökningen visar att temakryssningar pÄverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄ olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras Àr att kryssningspassagerare anvÀnder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhÀva sin identitet. Passagerarna Äker pÄ en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stÀmmer överens med deras egen sjÀlvbild och de identifierar sig sjÀlva med det specifika temat.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.