Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Studien syftade till att analysera f?rh?llandet mellan grundskole- och gymnasiel?rares anv?ndning av artificiell intelligens (AI) och deras veckovisa administrativa tidsallokering, samt vilken betydelse en utbildning i AI hade f?r detta samband. Tidigare studier gav inga tydliga svar p? om AI har potential att p?verka l?rares administrativa tids?tg?ng p? ett positivt s?tt. Sambandet unders?ktes genom att anv?nda tv?rsnittsdata inh?mtad via en enk?tunders?kning besvarad av l?rare i en svensk kommun och resultatet analyserades med hj?lp av minsta kvadratmetoden (OLS).

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Det har lÀnge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning Àr det bÀst lÀmpade sÀttet att faststÀlla beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling Àr SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning, för att besvara vÄr frÄgestÀllning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. VÄra primÀrdata Àr inhÀmtad frÄn intervjuer med revisorer frÄn tvÄ av Sveriges största redovisning- och revisionsbyrÄer.  Vi har Àven inhÀmtat information frÄn sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

FrÄn och med 1 januari Är 2005 tillÀmpar börsnoterade företag inom Europa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar. Detta nya regelverk, pÄ svenska ofta kallat internationella redovisningsprinciper, bestÄr av fem standarder och innebÀr en del förÀndringar för företagen, jÀmfört med tidigare regler. I och med övergÄngen till IFRS ska immateriella tillgÄngar, enligt standard nummer 3, sÀrskiljas frÄn goodwill och delas in och redovisas i separata poster i balansrÀkningen eller i noterna. Förut redovisades alla immateriella tillgÄngar som en del av goodwill. Med en immateriell tillgÄng menas en tillgÄng som har ett bestÄende vÀrde för företaget, utan att vara synligt pÄvisbar.

Ett företags Ă„rsredovisning Ă€r oftast intressenternas och framförallt Ă€garnas enda sĂ€tt att fĂ„ en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska stĂ€llning och i viss mĂ„n av den framtida. DĂ€rför gĂ€ller det att den ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt. Ett sĂ€tt att fĂ„ företagen att tydliggöra denna Ă€r införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra Ă€ndrat agerande hos företagsledning angĂ„ende redovisningen av ersĂ€ttningar till anstĂ€llda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom Ă€ndringar i Årsredovisningslagen, och dels genom RedovisningsrĂ„dets rekommendation 29.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

Bakgrund: Det finns inte nÄgon samlad information som speciellt behandlar vÀrderingsproblematiken för kundfordringar i nÄgon djupare mening och de regler som finns Àr oklara. I och med det rÄdande konjunkturlÀget har antalet konkurser ökat de senaste Ären, dÄ mÄnga företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frÄgan om vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i mÄnga företag en stor post och kontroll över kundfordringarna Àr dÀrför viktig för att i möjligaste mÄn skydda sig mot förluster. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar sÄ att god redovisningssed uppfylls.