Sök:

Sökresultat:

1438 Uppsatser om Allmänna platser - Sida 61 av 96

Robust wlan-stödd positionering : För miljöer med starka flervÀgsfel-effekter

EfterfrÄgan och tillhandahÄllandet av platsberoende tjÀnster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. SÀrskilt intressant blir tekniker som Àr lÀtta att installera pÄ nya platser och vars hÄrdvarukomponenter Àr enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberÀkning i inomhusmiljöer, specifikt de som pÄ grund av lokala elektromagnetiska fÀlt, rörliga större föremÄl eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svÄrt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrÄn en förvÀntad nivÄ av korrekthet, nÀrmare bestÀmt att minst hÀlften av systemets bedömningar inte har fel med mer Àn tvÄ meter, samt en övre grÀns pÄ högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.

Socialt hÄllbar stadsutveckling ? en studie av visionens tillÀmpning med RosengÄrdsstrÄket som exempel

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Motivation och belöningssystem : Veckopendlare inom den svenska byggbranschen

SammanfattningTitel: Motivation och belöningssystem ? Veckopendlare inom den svenska byggbranschenFörfattare: Robin Hillström, Olle Johansson, Peter LarssonProgram: Civilekonomprogrammets controllerfördjupningExaminator: Karin JonnergÄrdHandledare: Anders JerrelingInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö Bakgrund och problem: Antalet lÄngvariga veckopendlare har mer Àn fördubblats mellan Ären 1975 och 2005, deras beteende att veckopendla kan pÄverkas av flertalet faktorer och behöver kompenseras finansiellt eller av en inre belöning. Belöningssystem Àr ett styrverktyg och har ökat i betydelse och det rÄder motstridigheter kring belöningssystemets olika funktioner. Det rÄder Àven motstridigheter av vad som kan förklara mÀnskligt beteende.Syfte: Syftet Àr att besvara frÄgestÀllningen genom att beskriva och förklara vilka faktorer som motiverar anstÀllda som veckopendlar inom byggbranschen i Sverige. Vi vill Àven belysa hur arbetsgivare motiverar sina anstÀllda genom att identifiera hur de befintliga belöningssystemen ser ut.Metod: Vi har valt en empiridriven, kvalitativ forskningsstrategi.

En marknadsjÀmförelse mellan logistik och andra industrifastigheter

Syftet med examensarbetet Àr att göra en marknadsjÀmförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrÄn investeringsrisk, belÄningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter frÄn sex segment som Àr logistikfastighetsÀgande bolag/investerare, fastighetsÀgande bolag av industrilager & industriproduktion, vÀrderingsinstitut/banker, mÀklarbyrÄer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj Är 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bÀttre och sÀkrare investering Àn andra industrifastigheter i bankens synvinkel, dÄ andra industrifastigheter kan vara sÄ mycket olika slags fastigheter som dÀcklager, sÄgverk, industriproduktion som Àr osÀkrare och har en sÀmre alternativanvÀndning Àn vad logistikfastigheter har, Àven om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jÀttemycket Ät.

Barnens park : stimulans för alla sinnen

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

EU:s grÀnskontroll och dess förenlighet med folkrÀtten : SÀrskilt avseende rÀtten att söka asyl och non-refoulement

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

VajersÄgning inom berganlÀggning: UtvÀrdering och analys av vajersÄgning utförd pÄ Norrströmstunneln, en del av Citybanan

NÀr infrastukturen i dagens samhÀlle mÄste utökas görs det i redan tÀtbebyggdaomrÄden, vilket krÀver att nya anlÀggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrÀvande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anlÀggningar som pÄverkas kunna vara i drift utan att nÄgot skadasker. Det medför mÄnga restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera pÄverkan pÄ omgivningen.Vid de allra svÄraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprÀngning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersÄgningstuderats för att utvÀrdera metoden nÀr den anvÀnds inomberganlÀggningsprojekt.Fallstudien utfördes pÄ Norrströmstunneln som Àr en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.

Idrottens platser : en landskapsarkitekts syn pÄ idrottsplatser

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

Med vÀsterhavet runt knuten ? trÀdgÄrdsodling i södra och mellersta BohuslÀn

Arbetet Àr uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar lÀsaren till fokuspunkten trÀdgÄrdsodling i BohuslÀn, förklarar tankegÄngen kring valt Àmne, samt beskriver syfte och metod.Resultatdelen har sin utgÄngspunkt i litteraturstudier och fÀltstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trÀdgÄrdens förutsÀttningar i BohuslÀn genom att beskriva den bohuslÀnska vÀxtvÀrldens villkor och överlevare.Initialt behandlas landskapet i BohuslÀn och dess vilda flora. HÀr beskrivs naturtyper i BohuslÀn och deras prÀgel pÄ vÀxtlivet - till exempel kan man lÀsa om vÀxtvÀrlden pÄ klippor, strÀnder och saltÀngar. Det faktum att landskapet och vÀxtlivet i BohuslÀn Àr rikt varierande ger ocksÄ en fingervisning om hur skilda trÀdgÄrdsmiljöer det finns.I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhÄllanden upp för att ge ökad förstÄelse för odlingsvillkoren i landskapet.

Geoturism i SiljansomrÄdet

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Miljö- och hÀlsorisker pÄ frisörsalonger : en studie om frisörers kemikaliehantering

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Undersökning av mÀtosÀkerheten i det förtÀtade SWEPOSŸ-nÀtet i StockholmsomrÄdet : vid mÀtning med nÀtverks-RTK

PositionsbestÀmning med hjÀlp av satelliter kan idag göras med olika metoder. En metod som i realtid ger en mÀtosÀkerhet pÄ centimeternivÄ heter nÀtverks-RTK. Det som gör att nÀtverks-RTK ger en lÄg mÀtosÀkerhet Àr att de felkÀllor som pÄverkar GNSS-mÀtning reduceras eller elimineras med hjÀlp av en interpolerad korrektionsmodell vid mottagarens position. Korrektionsmodellen skapas med hjÀlp av data frÄn de fasta referensstationer som finns i nÀrheten av GNSS-mottagaren. SWEPOSŸ Àr ett nÀt av referensstationer som finns i hela Sverige och erbjuder en nÀtverks-RTK-tjÀnst dÀr det kan förvÀntas en mÀtosÀkerhet pÄ omkring 15 mm (1s) i plan och omkring 25 mm (1s) i höjd (över ellipsoiden).

Eye tracking som interaktionsmetod för interaktiva informationsskÀrmar

InformationsskÀrmar Äterfinns idag pÄ en mÀngd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tÄgterminaler och liknande. InformationsskÀrmar Àr pÄ frammarsch och spÄs bli en Ànnu vanligare syn framöver. Oftast Àr dessa skÀrmar helt statiska, det vill sÀga det gÄr inte att interagera med dem och i de fall de tillÄter interaktion handlar det frÀmst om pekskÀrmar. PekskÀrmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sÀtt att interagera med datorer och informationsskÀrmar. En teknik som funnits lÀnge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgÀnglig för vanliga konsumenter Àr eye tracking (ögonspÄrning), en teknik för att spÄra ögonrörelser hos mÀnniskor.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskÀrm.

Literacy - Ett nedslag i nÄgra barns lÀrandemiljöer pÄ den indiska landsbygden

BakgrundGer en bild av skolvÀsende för smÄ barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsÀttningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror pÄ hur lÀs och skrivkunnighet Àr spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv pÄ vad literacy/litteracitet Àr och hur dessa förmÄgor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmÀts betydelse för detta samt de sociala praktiker dÀr lÀrande sker.SyfteSyftet Àr att med min blick som svensk förskollÀrare beskriva och ÄskÄdliggöra literacy/litteracitet i nÄgra indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->