Åtkomst till internet via trådlösa nätverk ses som en självklarhet för användare med tillgång till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgängligheten av trådlösa nätverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfälliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nätverk. Med den ökade tillgängligheten ökar även säkerhetsrisken för användaren antingen från yttre hot där användare vill få tillgång till andra användares data eller direkt attack från ägaren av nätverket. Användare kan känna sig säkra med de skydd som finns tillgängliga som exempel antivirus och brandvägg men i och med att ansluta till ett publika nätverk kan en rad nya säkerhetshot uppstå i former av man-in-the middle attacker mot användaren.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder på en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i ämnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen på avdelningen, samt biträdande rektor. Barngruppen är åldersblandad med 14 platser varav sex platser är för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn på funktionshinder, då förskolan ligger i ett invandrartätt område. En del av materialet behandlas utifrån det sociokulturella perspektivet.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa.På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare.

Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt att närma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i både ord bild, den utveckling som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förståelse av processen och de frågor som dyker upp under arbetets gång. Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor. Även om minnet är diffust stämmer dessa små minneskartor trots allt relativt väl överens med verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

SammanfattningGeocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som geocaching utövas på platser långt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Riksdagen har ett mål om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till år 2015. Detta innebär att etablering av vindkraft just nu är aktuell på många platser i Sverige. Vi har i vårt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna där ett privat företag ansökt om att få placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag på två olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jämförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Det här arbetet handlar om gång- och cykelpassager som är en del av ett grönstråk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar på tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hållbar och miljövänlig livsstil. Städer försöker att öka antalet cyklister och gående medan bilar ska stegvist trängas ut ur stadskärnan. Gång- och cykelpassager som är en del av ett helt cykelnät kännetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det är trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gång- och cykelpassager inte bara är en del av cykelnätet utan också av ett rekreationsområde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.