Sök:

Sökresultat:

1296 Uppsatser om Allmänna handlingar - Sida 19 av 87

Genus, kön och jÀmstÀlldhet i förskolan ? en frÄga om pedagogisk jÀmstÀlldhetsmedvetenhet

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra förhÄllningssÀtt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. VÄr mÄlsÀttning Àr att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befÀsts. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har Àven fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhÄllningssÀtt till leken.Genom vÄra undersökningar har vi fÄtt fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende pÄ kön och att vÄr egen bakgrund pÄverkar oss i detta bemötande.

Att skapa en god vÄrdrelation : En litteraturstudie om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen med sjuksköterskan

Bakgrund: VÄrdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens vÀlbefinnande och mÄnga faktorer kan pÄverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses frÀmst som ett medel för att uppnÄ omvÄrdnadsmÄlen, men kan Àven utgöra ett mÄl i sig. Tidigare forskning fokuserar pÄ nÀr och hur vÄrdrelationen innebÀr ett vÄrdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgÄngspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vÄrdrelation Àr fÄ. För att kunna utveckla goda vÄrd- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstÄ de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vÄrdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vÄrdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att fÄ fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vÄrdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förvÀntningar pÄ sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vÄrdrelationen.

Lidingös utveckling: frÄn jordbrukssamhÀlle till villastad

Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.

Elevinflytande och delaktighet i skolans verksamhet: En sociologisk undersökning om rektorers berÀttelser kring tillÀmpningen av barnkonventionens artikel 12

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Kommunicera mera-En studie om kommunal miljökommunikation ur ett mottagarperspektiv

Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet kommunal miljökommunikation utifrÄn ett mottagarperspektiv. Det Àr uttalanden frÄn invÄnare i HöganÀs kommun angÄende miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invÄnare för att nÄ en riktning mot hÄllbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom anvÀndandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation mÄste individens olika egenskaper beaktas.

Miljöarbete i skolan : - förslag pÄ hur elever och personal kan arbeta mot en hÄllbar utveckling

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur talar barn om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation?

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

SÄ pÄverkas offentlighetsprincipen, nÀr en extern konsult medverkar i kommunal rekrytering : Kan delar av ansökningsprocessen hÄllas konfidentiell?

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsÀrende Àr vanligtvis att betrakta som allmÀnna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att mÄnga kompetenta presumtiva intressenter avstÄr frÄn att söka sig en ny kommunal anstÀllning, dÄ det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfÀllet.  Under de senaste 20 Ären har kommuner dÀrför i allt större utstrÀckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjÀnstemÀn. I samband med detta har det flera gÄnger diskuterats hur detta förfarande pÄverkar offentlighetsprincipen. NÀr privata konsulter sköter kommunala rekryteringsÀrenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i Àrendet inte Àr att betrakta som allmÀnna nÀr de inkommer till konsulten.

Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hÄllbar (stads)utveckling

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Evigt unga? -om nÄgra unga mÀns narkotikabruk, kÀnslor, vardagsliv och framtidsutsikter

Droger och drogbruk Àr knappast nÄgot nytt inom forskningsvÀrlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 Är i Sverige. Det var först pÄ 1960-talet man började uppmÀrksamma företeelsen, definiera det och pÄ sÄ sÀtt sÀtta ord pÄ drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga mÀn. Syftet med min studie har varit att tolka och fÄ en bÀttre förstÄelse av mÀnnens vardagsliv, deras drogbruk och omvÀrld. Detta har jag sökt svar pÄ genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Produktkollektion utifrÄn temat relationer

Lysande relationer Àr ett projekt som har sin utgÄngspunkt i temat relationer, mÀnniskor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervÀrde med syfte att frammana reflektion över vÄra relationer till andra mÀnniskor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer dÀr möten mellan mÀnniskor sker och skapar en förutsÀttning för lysande relationer.Produkterna Àr en klÀdhÀngare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. HÀr bidrar ljuset som en gemensam nÀmnare i de tre produkterna som en symbol för vÀrme, kÀnslor och förÀndring i situation. Lysande relationer Àr ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som hÀnder nÀr brukaren interagerar med produkter. Det Àr inte produkterna i sig sjÀlva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervÀrden tillför nÀr brukaren anvÀnder produkterna.

Törs dom? Bör dom? FÄr dom?: brott och ordningsproblem i
skolan - lÀrarens befogenheter och ansvar

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

Streetdance - en profan rit? : En vÀrld för de som samhÀllet inte förstÄr

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.

Base Camp

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram handlingar Ät rÀddningsverketsinternationella avdelning, sÄ att de pÄ ett mer effektivt och ekonomiskt sÀtt kan leverera 10fots sanitetscontainrar pÄ internationella uppdrag. Kravet som stÀlldes var att de skall ha enlivslÀngd pÄ minst tre Är i extrema vÀderförhÄllanden samt att de skall vara lÀtta att bygga omoch anpassas för de etniska behoven.I examensarbetet har vi arbetat med ett antal skisser pÄ toalettcontainer och duschcontainersom rÀddningsverket har fÄtt granska och lÀmna synpunkter pÄ, ut ifrÄn dessa skisser har viarbetat fram ritningar.Rapporten beskriver hur vi har arbetat och jÀmfört olika material. Hur berÀkningar har gÄtt tillför att hitta optimala lösningar pÄ isoleringen och ytskikt.Examensarbetet utgör en bra kunskapsdokumentation som bör ligga som grund förnyframstÀllning av sanitetscontainrar.Rapporten innehÄller en del terminologi som krÀver ett visst byggtekniskt kunnande och vanafrÄn ritningslÀsning..

Visualisering för spelbaserat lÀrande

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->