Sökresultat:
1296 Uppsatser om Allmänna handlingar - Sida 11 av 87
HĂ€nvisningar till handlingar : - har muntlighet och omedelbarhet spelat ut sin roll?
För att fĂ„ ett fungerande modernt samhĂ€lle krĂ€vs det med största sannolikhet att det finns en fungerande rĂ€ttsordning. Det Ă€r dock inte tillrĂ€ckligt att ett samhĂ€lle har lagar och regler som föreskriver vilka beteenden som accepteras. Det krĂ€vs ocksĂ„ att dessa lagar och regler tillĂ€mpas och fĂ„r genomslagskraft. HĂ€r fyller rĂ€ttskipningen en viktig funktion.[1] För att processen ska kunna fylla sin funktion menade redan processkommissionen att tre grundlĂ€ggande krav mĂ„ste uppfyllas; sĂ€kerhet, snabbhet och billighet.[2] Lindblom Ă€r en av dem som Ă€n idag betonar detta.[3]Vilken förhandlingsform som skapar de bĂ€sta processförutsĂ€ttningarna Ă€r en Ă„terkommande frĂ„ga. Under Ă€ldre rĂ€ttegĂ„ngsbalken (ĂRB) var förfarandet huvudsakligen skriftligt.
Genusskillnader inom inre och yttre motivation
Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.
Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen
Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt
den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i
samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p?
semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras
erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation,
ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna
mellan socialtj?nsten och allm?nheten.
L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?
Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal
och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med
uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga
delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer
med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas
erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund
f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del
av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs
en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och
m?l med uttalsundervisningen.
Handlingsbarhet och anvÀndbarhet i ett affÀrssystem hos ett medelstort tillverkande företag
Fler och fler företag anvÀnder sig idag av sÄ kallade affÀrssystem. AffÀrssystem Àr ofta standardiserade IT-system som tillhandahÄller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebÀr affÀrssystem att verksamheten ofta mÄste anpassa sig till systemet istÀllet för tvÀrtom som med skrÀddarsydda system.AnvÀndbarhet handlar om hur anvÀndbart anvÀndare upplever att ett system Àr. Det finns flera olika definitioner pÄ anvÀndbarhet, som fokuserar pÄ olika saker. Det gemensamma för de olika anvÀndbarhetsperspektiven Àr att de fokuserar pÄ den enskilde anvÀndarens interaktion med systemet.
Konsumenter och miljövÀnliga klÀder
Syftet med vÄr uppsats Àr att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövÀnliga klÀder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fÄnga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfÀllen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 Är intervjuades. Vid analysen av intervjuerna anvÀnde vi oss av en kvalitativ innehÄllsanalys.
Den onda cirkeln - en kvalitativ studie om en sjÀlvskadande individ och dess omgivning
Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som Àmnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv dÄ en familjemedlem medvetet skadar sig sjÀlv. Syftet med min studie Àr att undersöka hur en sjÀlvskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i frÄga upplever responsen kring detta handlande. Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar en sjÀlvskadande individ sin familj, partner ochvÀnner? Hur reagerar omgivningen och vilka Äsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och pÄverkas individen av omgivningen reaktioner och Äsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gÄ igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceförÀldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frÄgestÀllningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benÀmna ?den onda cirkeln?, som innebÀr att Carolinesomgivning hade en negativ pÄverkan pÄ Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmÀrksamhet kÀnde hon sig trÀngd och skadade sig sjÀlv samtidigt som brist pÄ uppmÀrksamhet ledde till att hon kÀnde sig Äsidosatt vilket ocksÄ resulterade i sjÀlvskadande handlingar..
TAXERINGSREVISION : Ska revisorer ha samma möjlighet till undantag
DÄ taxeringsrevision Àr en relativt ingripande ÄtgÀrd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda kÀnsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rÀtt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar frÄn revisionen, men det Àr dÄ frÀmst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, lÀkare och tandlÀkare.Vad det gÀller revisorer sÄ omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har dÀrmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart Äberopa 3 kap.
Barns tankar och handlingar inom hÄllbar utveckling
Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien:
- Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen?
- Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling?
- Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för?
Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat.
Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.
V?LF?RDSTEKNIK I PRAKTIKEN: En studie om hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till digitala hj?lpmedel.
V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner
(SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre
arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r
att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig
v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning,
kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och
omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden.
F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par
dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.
Sjuksk?terskan i det digitala v?rdm?tet: Erfarenheter fr?n prim?rv?rden En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.
LÄngsiktig skolutvecking : lÀrares tankar, ord och handlingar i ett utvecklingsarbetes fortsatta steg
Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.
Controllerns yrkesroll- Förklarad med hjÀlp av rollteori ur ett multipelt per-spektiv
Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.
Sex, passion och njutning : En kvalitativ studie om kvinnlig sexualitet och samhÀllets normer kring kvinnors sexualitet
I denna kvalitativa uppsats har jag fokus pĂ„ kvinnors sexualitet och hur samhĂ€llets normer pĂ„verkar och begrĂ€nsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer frĂ„n Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina Ă€lskare och hur de brukade ta pĂ„ mig? (2000) dĂ€r hon som huvudkaraktĂ€r i boken berĂ€ttar om sina sexuella möten med mĂ€n och hur hon upplever detta samt hur samhĂ€llet och andra individer bemöter henne och sĂ€rskilt dĂ„ hennes sexualitet.Teoretiska utgĂ„ngspunkter i uppsatsen Ă€r Gayle Rubins sexuella vĂ€rdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Ăven begreppet skam anvĂ€nds med hjĂ€lp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade pĂ„ var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begrĂ€nsad i utövandet av sin sexualitet pĂ„ grund av de rĂ„dande normerna om kvinnors sexualitet i samhĂ€llet. Men man kunde Ă€ven se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar pĂ„ att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.
"Helst ska man ju vara kÀr nÀr man ligger med nÄgon" - En kvantitativ studie om gymnasieungdomars sexuella erfarenheter
Studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jÀmföra om det finns nÄgra likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som gÄr studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig Ät beroende pÄ könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkÀtstudie. EnkÀter delades ut till ungdomar i Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola. Studien baseras pÄ 104 ifyllda enkÀter. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds vid analysen av det empiriska materialet Àr begreppet ?KÀrleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar bÄde den biologiska och psykologiska synen pÄ ungdomars utveckling.