Sökresultat:
4130 Uppsatser om Allmän plats - Sida 25 av 276
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Förslag till omgestaltning av Hoglands park
Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att
göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till
möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom
att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett
mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika
grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion
i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa
tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för
den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till
nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.
Gasattacken i Ghouta : En undersökning av nyhetsrapporteringen i sex svenska dagstidningar
Uppsatsen behandlar hur sex svenska tidningar rapporterade om Syrienkonflikten dagarna efter gasattacken i Ghouta den 21 augusti 2013. Den Àr en fallstudie av en hÀndelse som krÀvde snabb nyhetsrapportering men dÀr mÄnga massmedier saknade reportrar pÄ plats. Undersökningen bestÄr av en kvalitativ samt en kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsartiklar publicerade under tio dagar efter attackens intrÀffande. Detta undersöker vi med frÄgestÀllningarna om vad som Àr nyheternas huvudfokus, vilka aktörer som fÄr utrymme i rapporteringen samt hur reportrarna behandlar frÄgan om vem eller vilka som ges skulden för gasattacken.Undersökningen visar att nÀstan hÀlften av artiklarna behandlar Syrienkonflikten ur ett internationellt makroperspektiv. Artiklar som behandlar vardagslivet eller flyktingfrÄgan i Syrien Àr underrepresenterade.
KartlÀggning av tidig medicinsk bedömning av företagssköterskas insats vid besök pÄ arbetsplats
Projektet Àr genomfört för att utvÀrdera om det har stor betydelse att pÄ en arbetsplats ha tillgÄng till en företagssköterska ?pÄ plats?. Studien omfattade tiden frÄn 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet Àr baserat pÄ vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.
SabbatshÀxorna, barnen och BlÄkulla : Fallet Katarina Bure
Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..
Entré Uppsala : gestaltning av en trafikplats
Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.
FjÀrrstyrning av vÀrmepump 2.0
FjÀrrstyrning av vÀrmepumpar Àr en bekvÀmlighet för att slippa vara pÄ plats och ÀndÄ kunna göra instÀllningar pÄ sin vÀrmepump. Det ger möjligheten att komma till ett förvÀrmt fritidshus eller stuga med nÄgra enkla knapptryckningar. Det ger ocksÄ möjligheten till mer kontroll över pumpens energiförbrukning, man kan spara in pengar pÄ att inte lÄta pumpen stÄ och slösa energi dÄ man inte Àr pÄ plats.I dagslÀget finns flera fjÀrrstyrningsprodukter för vÀrmepumpar pÄ marknaden, men dessa Àr ofta dyra och kan oftast bara ansluta till mobilnÀtet eller wifi. FjÀrrstyrningsprodukterna Àr speciellt framtagna för att styra en vÀrmepump och kan ej anvÀndas för att styra ytterligare produkter.MÄlet med detta examensarbete Àr att ta fram ett system baserat pÄ en standardplattform som ÄtgÀrdar dessa problem samt dÀr det finns möjlighet till framtida utbyggnad av dess funktionalitet.Vi börjar med att bestÀmma funktionaliteten för vÄr fjÀrrstyrningsprodukt. DÀrefter tas en struktur för hela systemet fram.
Parkeringsplatser - en litteraturstudie om instÀllningen gentemot dem och dess potentiella roll i framtidens stÀder.
Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.
BÀttre hÀlsa genom gentrifikation? : -en fallstudie i Barcelona
Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.
En utvÀrdering av tillförlitligheten av den information som ambulansen fÄr vid ett larm.
Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen fÄr frÄn sjukvÄrdens larmcentral. FrÄgestÀllningen Àr i vilken utstrÀckning utalarmeringsinformationen stÀmmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar vÀl framme pÄ plats hos patienten.Metod: I denna studie anvÀndes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de tvÄ variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstÄnd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstÄnd pÄ plats visar en hög grad av överensstÀmmelse, kappa koefficienten 0.78. Det Àr enbart fem fall av sextiotvÄ, cirka 8 % som avviker utan nÄgon rimlig förklaring, det kan dÀrav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden nÀr den intervjuande sjuksköterskan fÄr ett larm med en medvetandepÄverkad patient vid utalarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen fÄr frÄn sjukvÄrdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1.
Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala
Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot
varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling
av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har
landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen
Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens
biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom
det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.
Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek : En studie om hur barns lek kan utvecklas
SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilken syn har pedagogerna pÄ lek, hur pedagogerna kan bidra och förhÄlla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön sÄ att den inspirerar till lek.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. DÀrefter har vi observerat deras bidrag och förhÄllningssÀtt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har Àven gjort litteraturstudier för att fÄ fram en sÄ bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.
Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige
Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.
PÄvel Snickares grÀnd : ett gestaltningsförslag
VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.
Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora
En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.