Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog pÄ förskola, elever och en pedagog pÄ skola upplever att det Àr att lÀsa och lyssna till Astrid Lindgrens berÀttelser idag. Vi ville ocksÄ försöka se om Astrid Lindgrens litteratur Àr aktuell, om den lÀses i hem och skolor idag. Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrÄn ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vÄr undersökning grundar sig pÄ de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jÀmfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utlÀsa upplevelsen av att lÀsa Astrid Lindgrens litteratur.

America finds itself divided in the midst of strict abortion laws and a contentious presidential election. This era of polarization, raises the question of whether such a great division has permeated through to the U.S Supreme Court. This paper uses two dominant theories of legitimacy; traditional and ideological, respectively, to analyze and compare this issue. The theories are compared empirically by investigating the level of public trust across opposing political affiliations. Unlike most previous research, the results suggest that variation in trust aligns with the ideological distance to the Court between democratic and republican voters. Trust is also found to be dependent on whether the electorate agrees with the decisions of the court or not.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

I denna uppsats undersöks kopplingar mellan musiklyssning/utövning och inlÀrningsförmÄgan hos mÀnniskor genom en studie av tidigare forskning och litteratur samt en enkÀtundersökning. Syftet med uppsatsen var att försöka klarlÀgga: Vilken inverkan kan musiklyssning/utövning ha pÄ mÀniskors inlÀrningsförmÄga? Hur beskrivs detta i tidigare forskning och litteratur? Vilka samband kan det finnas mellan musikutövning och upplevelsen av skolprestationer hos lÀrare och studenter pÄ en musikhögskola? Efter genomgÄngen litteratur fann vi det troligt att musik kan pÄverka mÀnniskors inlÀrningsförmÄga, detta styrktes dock inte vid enkÀtundersökningen..

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Individualiserad omvÄrdnad Àr nÄgot bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal strÀvar efter. För att legitimera individualiserad omvÄrdnad som efterstrÀvansvÀrd krÀvs dock en förankring av begreppet i omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte Àr att utifrÄn omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvÄrdnad Àr? Hur denna individualiserade omvÄrdnad beskrivs i omvÄrdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvÄrdnad kan uppnÄs? Hur omvÄrdnad kan se ut nÀr den inte Àr individualiseradDatamaterialet bestÄr av omvÄrdnadsteoretisk litteratur frÄn sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvÄrdnad Àr grunden för god omvÄrdnad. Denna goda och individualiserade omvÄrdnad skapas i en jÀmbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation dÀr sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.