Sökresultat:
23379 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 25 av 1559
Sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS : En litteraturstudie
Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vÄrd, följaktligen ocksÄ i vÄrden av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i vÀrlden uppskattas Är 2007 till ca 40 miljoner mÀnniskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS i vÀstvÀrlden. Metoden för studien Àr en litteraturstudie som följer Polit och Becks Ätta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.
Relationskompetens : att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning
Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.
AnvÀndning av genetiska algoritmer för framtagning och utvÀrdering av byggordningar i RTS-spel
Detta arbete undersöker anvÀndningen av evolutionÀra algoritmer för framtagning och utvÀrdering av byggordningar i RTS-spel. Syftet var att undersöka om just evolutionÀra tekniker kan uppnÄ lika bra resultat som skriptade byggordningar dÄ evolutionÀra tekniker oftast Àr billigare att utveckla.För att undersöka denna problemstÀllning utvecklades en applikation med en experimentmiljö och en Artificiell Intelligens (AI) med evolutionÀr algoritm. Denna applikation och AI anvÀndes sedan för utvÀrdering av framtagna byggordningar.Resultatet antyder att evolutionÀra tekniker kan uppnÄ lika bra kvalitet som de skriptade byggordningarna.NÄgot som krÀvs i detta arbete Àr fördefinierade skript för byggordningar för att köra evolutionen men nÄgot som skulle vara intressant att kolla pÄ Àr coevolution. Med coevolution hade det varit möjligt evolvera fram byggordningar utan dessa fÀrdiga skript genom att köra evolutionen mot individer i samma population..
Motiv till anskaffning av riskkapital i smÄ IT-företag
Avsikten med denna studie Àr att undersöka vilka motiv, pÄverkande faktorer och synsÀtt smÄ IT-företag har nÀr de vÀljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet för att identifiera vilka motiv och pÄverkande faktorer som kan förekomma och utifrÄn dessa byggt upp grunden för vÄr studie. Kapitaltillskott Àr det som naturligt kÀnns som det mest primÀra motivet, vilket Àven vÄr studie har visat men det finns ÀndÄ en önskan om annan vÀrdetillförsel i form av affÀrskompetens, nÀtverk och kontakter. Dessa önskemÄl har dock inte varit nÄgra huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundÀra motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affÀrskompetens samt nÀtverk och kontakter blir i sin tur pÄverkade av ett antal faktorer sÄsom företagets och produktens livscykelfas, Àgande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.
Att testa normalitet och heteroskedasticitet i en linjÀr regressionsmodell : En empirisk jÀmförelse mellan normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstest
Denna uppsats behandlar frÄgan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests anvÀndbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs hÀr av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivÄer under olika former av avvikelser frÄn nollhypotesen, varvid intresset sÀrskilt Àr inriktat pÄ hur kombinationstesten klarar sig. Men Àven frÄgan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmÄga att hÄlla sina signifikansnivÄer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians nÀr störningstermerna har olika varians respektive ej Àr normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjÀlp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar pÄ att kombinationstesten klarar sig vÀl i förhÄllande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten nÀr det gÀller styrkenivÄer, förutom dÄ störningstermerna Àr symmetriska, platykurtiska och med lika varians.
Har det hÀnt nÄgot sedan förslagslÄdan? : En studie av hur tjÀnsteföretag tar tillvara pÄ medarbetarnas idéer
Alla företag mÄste stÀndigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt konkurrensmedel Àr företagens tjÀnster. De senaste tio Ären har mycket forskning fokuserat pÄ hur kunden kan involveras i tjÀnsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara pÄ idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock Àr de flesta överens om att medarbetarna Àr en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det Àr viktigt att studera hur företag tar tillvara pÄ dessa medarbetares idéer. Detta var utgÄngspunkten för studien.Den tidigare forskning som finns inom fÀltet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som pÄverkar och/eller gör ett förslagssystem framgÄngsrikt.
RevisionsbyrÄns uppdragstid och storlek - konsekvenser för revisionskvaliteten
I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.
Idrottsskolor : Samordnarnas tankar kring uppstartande och drivande
VÀrmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning pÄ idrottsskolor. Det pÄgÄr en utvÀrdering av forskare frÄn Karlstads Universitet, som fÄtt i uppdrag frÄn VÀrmlands Idrottsförbund att studera barnens syn pÄ idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag pÄ uppslag till examensarbete frÄn VÀrmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare frÄn olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda pÄ hur de ser pÄ idrottsskola i allmÀnhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvÀrderingen som Karlstads Universitet gör.Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefÀr lika lÄngt i sitt arbete.
?Vissa krÀver mÄnga sÀtt att lÀra pÄ? - en kvalitativ undersökning över individanpassad undervisning med inlÀrningsstilar som hjÀlp
Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.
SjÀlvbilden och lÀrandet hos barn i behov av stöd : En studie av nÄgra "mellanstadieelevers" upplevelse av att lÀmna klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd.
VÄr studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lÀmna det vanliga klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat gÄr i Äk 4-6 och de fÄr det sÀrskilda stödet vid 2-4 tillfÀllen/vecka. Syftet Àr att se om skolresultatet och sjÀlvbilden pÄverkas positivt eller negativt nÀr de avviker frÄn resten av klassen. Vilka Àr orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lÀmna klassen, medan andra gÀrna gör det?Eftersom vi har gjort vÄra intervjuer i tvÄ socialt olika upptagningsomrÄden, vill vi ocksÄ se om det finns nÄgon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte nÄgot emot att lÀmna klassen för att fÄ det specialpedagogiska stödet.
Skillnader i bedömningar av insatser : Ett könsperspektiv
Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.
En förskola för alla: Pedagogers tankar och arbete kring barn i behov av sÀrskilt stöd
Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.
En meta-analys om samband mellan alkoholpÄverkan och vÄldsbrott
50 procent av alla polisanmÀlda vÄldsbrott alkoholpÄverkan. Orsaker till detta samband kan vara att nÀr ungdomar Àr pÄverkade av alkohol förÀndras deras förstÄende och missförstÄnd uppkommer ofta. Detta kan leda till vÄldsituationer. Forskning visar pÄ att ungefÀr hÀlften av alla vÄldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 Är och att flertalet av brotten Àr under alkoholpÄverkan. I vÄr studie undersöks samband mellan alkoholpÄverkan och vÄld eller vÄldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 Är.
Sveriges utvecklingssamarbete med Bosnien och Hercegovina
Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.
Anomalier pÄ den svenska aktiemarknaden 1996-2004 - en branschanalys av veckodagseffekten
Undersökningen av veckodagseffekten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte lÀngre kan pÄvisas. I ett enkelt t-test utmÀrker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning Àn övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i tvÄ delperioder (1996-1999 och 2000-2004) pÄ nio branscher samt generalindex Àr det endast i tvÄ fall, hÀlsovÄrdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det gÄr att pÄvisa en statistiskt sÀkerstÀlld pÄverkan pÄ den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de bÄda fallen.