Sök:

Sökresultat:

23607 Uppsatser om Alla lärares ansvar - Sida 56 av 1574

AnvÀndandet av revisionsberÀttelsen utifrÄn revisorernas perspektiv

RevisionsberÀttelsen Àr ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. DagensrevisionsberÀttelse Àr vÀldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehÄllet irevisionsberÀttelsen vilket revisorerna Àr kritiska till eftersom detta skulleinnebÀra mer ansvar och mer att stÄ till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberÀttelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berÀttelsen intressantare genom att betygsÀtta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

Vem gör vad och varför?

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i det privata livet. 4 par har svarat pÄ frÄgor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville fÄ en bild av hur jÀmstÀllda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville Àven medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gÀllande jÀmstÀlldhet. Jag har vid insamlandet av empiri anvÀnt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkÀter med bÄde kryss- och öppna frÄgor, dÀr jag med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Spindeln i nÀtet - specialpedagogens yrkeskompetens i grundskolan

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Dags att vakna... : En essÀ om pedagogisk medvetenhet, förhÄllningssÀtt och ansvar

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.

?Det Àr vÀl som med alla spel?. Medial formgivning av ditt ansvar och din anpassning som ekonomisk aktör

SÄvÀl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio Är pekat pÄ en social förÀndring i vÀsterlÀnningars identitet, vÀrderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som prÀglas av konsumism mer Àn nÄgot annat. HÀr utförs en intertextuell diskursanalys av innehÄll frÄn tvÄ av Sveriges största dagstidningar under Ären 1972, 1986 och 2006, med syftet att spÄra den förÀndrade mediala framstÀllningen av den ekonomiska verkligheten för lÀsaren och dennes förhÄllande och relation gentemot samhÀllet, ekonomin och sig sjÀlv som ekonomisk aktör. Med Ärens gÄng blir innehÄllet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir nÀrmast identiska.

Om chefer med personalansvars upplevelse och hantering av stress kopplat till arbetsrelaterade resurser

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Behandlares förhÄllningssÀtt till flickor med sjÀlvskadebeteende

Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod och belyser behandlares syn pÄ svÄrigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett sjÀlvskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förÀndring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som Àr av vikt för att förÀndring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett sjÀlskadebeteende. Resultatet förklaras utifrÄn von Wrights punktuella och relationella perspektiv.

Erfarenheter av förÀndrade roller hos anhöriga till personer med demenssjukdom

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av förÀndrade roller hos anhöriga till personer med demenssjukdom. Data har samlats frÄn fem svenska skönlitterÀra sjÀlvbiografier skrivna mellan Ären 1988-2003. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?aktiviteterna förÀndrades, förlorades, tillkommer?, ? förÀndrat beteende? samt ? Äterskapa nÀra relation?. Resultatet visade att anhöriga fick förÀndrade roller inom arbete, fritid och socialt umgÀnge.

Sjusköterskans roll inom sexualrÄdgivning i samband med hjÀrtsjukdom : En litteraturöversikt gÀllande ansvar, praktisk utövning och pÄverkande faktorer

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvÄrd efter sjukdom. HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste orsaken till akut sjukvÄrd och patienterna har ofta frÄgor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrÄdgivning till patienter med hjÀrtsjukdom. Litteraturöversikten baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanstÀllts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrÄdgivning i liten omfattning.

Den goda arbetsplatsen : ledarskap ur ett hÀlsoperspektiv

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

HÄllbarhetsredovisning - Till vem Àr den skriven?

Miljömedvetenhet Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt idag bÄde i företagsvÀrlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de stÀller allt högre krav pÄ företagens produkter och tjÀnster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och mÄnga företag vÀljer att lÀgga stora resurser inom hÄllbar utveckling för att uppnÄ konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvÀrlden skapar dem en hÄllbarhetsredovisning dÀr dem talar om sitt ansvar för omvÀrlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hÄllbarhetsredovisning Àr det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hÄllbarhetsredovisning ska utformas Àr frivilligt och variationen gör att det kan bli svÄrt för ett otrÀnat öga att tolka och jÀmföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hÄllbarhetsredovisning Àr att företagen vÀljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats Àr att granska och tolka hÄllbarhetsredovisningarna frÄn nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att fÄ svar pÄ frÄgan till vem deras hÄllbarhetsredovisning Àr skriven.För att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fÄtt frÄn bolagens hÄllbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har dÄ kommit fram till att bolagens hÄllbarhetsredovisningar lÀgger fokus och riktar sig till olika intressenter.

CSR ? Ett kreativt ansvar

Dagens textil-och modebransch Àr utspridd över ett globalt nÀtverk och har en stor pÄverkanpÄ mÀnniska och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan pÄ samhÀllet och visardet utÄt blir allt viktigare. Det hÀr refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sÀgas vara ett viktigt verktyg för att uppnÄ differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning pÄ grund av begrÀnsade resurser, men genom att se det som enkÀlla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att pÄ sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag pÄ svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.

Empowerment för brukare inom LSS -organisatoriska förutsÀttningar i fyra stadsdelar i Malmö

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

Om man inte ens har begreppet, sÄ Àr man bara annorlunda liksom : En studie av transsexuellas identitetsskapande i en heteronormativ skola

Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

StrÀvan mot en hÄllbar kommun : En fallstudie av strategisk grön IS i Varbergs kommun

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->