Bakgrund: Enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC) är en toxinproducerande bakterie somkan orsaka sporadiska fall av infektion men även ge upphov till allvarliga utbrott. Sjukdomen kan ge symtom alltifrån okomplicerad diarré, blodig diarrétill mycket allvarliga symtomsom hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). De flesta EHEC-falli Sverige förekommer i åldersgruppen ett till fyra år.Syfte: Studienssyfte var att undersöka värdet av en EHEC-screening hos barn under tio år genom att kartlägga förekomst av EHEC och distribution av serotypoch stx-typer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den kliniska bilden är beroende av serotyp och stx-typ. Därutöver undersöktes hur länge man utsöndrars tx i avföringen.Metod: I studien ingick Alla barn under tio års ålder, som lämnat avföringsprov under perioden 1 maj 2003 till 30 april 2013i Jönköpingslän.

Lek är en naturlig del av barns liv. Lek är en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva färdigheter och förser barnet med sociala färdigheter, kreativitet och självmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsättning utför färre aktiviteter än andra barn och ofta leker för sig själva. I många fall beror det på att de inte har tillgång till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsättning samt att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för att skapa förutsättningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer..

Genom åren har datortomografiska undersökningar ökat i antal både för vuxna och barn. Undersökningarna står för stor del av stråldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn är känsligare för strålning än vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt är att ta reda på hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjälp för sänkning av stråldosen för barnundersökningar. Metod är systematisk litteraturöversikt och innebär i praktiken att insamling, granskning och sammanställning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till är att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjälp när stråldos ska besparas för barn som ska genomgå datortomografiska undersökningar.

WHO har tagit fram riktlinjer gällande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehålla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man någon form av fysisk, utvecklingsmässig eller intellektuell funktionsnedsättning bör WHO:s riktlinjer gällande fysisk aktivitet följas i största möjliga mån. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rätt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 års ålder.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut.