Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

Den liberala synen pÄ droger som finns idag, pÄverkar ungdomar i dagens samhÀlle. Skolan Àr en plats dÀr de pÄverkas av bÄde grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vÄr uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning pÄ skolor. Det Àr viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begrÀnsa ungdomars tillgÀnglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen Àr byggd pÄ en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i UmeÄ kommun.

Syftet var att undersöka hur alkohol pÄverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (?dagen efter?). Mina frÄgestÀllningar var: Hur pÄverkas hjÀrtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmÄgan vid ett submaximalt arbete pÄ cykel? Hur pÄverkas den subjektiva anstrÀngningen vid ett submaximalt arbete pÄ cykel? Hur pÄverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslÀngdhopp? Hur pÄverkas den maximala isometriska styrkan i knÀstrÀckarmuskulaturen? Metod Fem mÀn genomförde vid tvÄ olika tillfÀllen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest pÄ cykel, enbenslÀngdhopp och ett isometriskt styrketest för knÀstrÀckarmuskulaturen i en biodexmaskin.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvĂ„r. År 2008 Ă€ndrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i mĂ„ttlig mĂ€ngd. Syfte: Att undersöka vilka attityder förĂ€ldrar uttrycker pĂ„ förĂ€ldraforum angĂ„ende alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka förĂ€ldrainriktade webbsidor för att hitta inlĂ€gg om förĂ€ldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlĂ€gg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, frĂ„n tre förĂ€ldraforum ut.

Forskning har visat pÄ att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och Àr idag en del av vÄr kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, frÀmst i Äldersgruppen 26-36 Är, konsumeras det mer alkohol idag Àn förut. I denna Älder blir ocksÄ de flesta kvinnor gravida och fÄr barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det Àr skadligt för fostret. DÀrför Àr bÄde de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstÄ alkohol under graviditeten.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Alkoholkonsumtionen i Sverige Àr idag högre Àn för 100 Är sedan. MÄnga barn vÀxer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos förÀldrarna kan pÄverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hÀlso- och sjukvÄrd skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgÄrdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja anvÀnda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda pÄ om de kommunalt drivna fritidsgÄrdarna i Sandviken innebÀr risk eller skydd för unga besökare, vad gÀller anvÀndning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gÀllande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gÀller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan förÀldrars tobaksbruk har pÄ ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkÀtundersökning gjordes bland 163 ungdomar i Ärskurs 8. I denna framkom att fritidsgÄrdsbesökare snusar i högre utstrÀckning Àn icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder pÄ att fritidsgÄrdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller anvÀnda droger i högre grad Àn icke besökare.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges intrÀde i EU, Àr detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig pÄ en avreglerad marknad Àr mÄnga, men vilka som kommer att lyckas Àr inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att pÄverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger pÄ empiri insamlad genom intervjuer med tvÄ ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundÀrmaterial.

Den hÀr uppsatsen grundas pÄ intervjuer med nio olika muslimer som praktiserar olika i frÄgan om matregler. Uppsatsens syfte Àr öka att förstÄelsen för de skillnader som finns vad gÀller hur muslimer förhÄller sig till sin religions matregler. Fokus har legat pÄ alkohol- och grisförbudet.Resultatet har analyserats utifrÄn Anthony Giddens socialisationsteori samt diskuterats i förhÄllande till tidigare islamforskares förklaringar till dessa förbud. Resultatet visar att informanterna förhÄller sig olika till alkohol och grisförbudet och att det framförallt beror pÄ huruvida de har socialiserats in i att inte Àta eller dricka de livsmedel, som uppsatsen behandlar, under sin barndom..

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Denna studies syfte var att undersöka hÀlsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primÀrvÄrden i Landstinget i Kalmar LÀn och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som anvÀndes var triangulering, dÀr enkÀter skickades till alla hÀlsokoordinatorer i lÀnet. DÀrefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hÀlsokoordinatorer Det anvÀndes deskriptiv metod för enkÀterna och innehÄllsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett kÀnsligt omrÄde dÀr hÀlsokoordinatorerna upplevde att de frÀmsta hindrande faktorerna var brist pÄ utbildning och instruktioner pÄ hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. UtbildningsnivÄn stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frÄgan.

Syfte och problemomrÄde: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till alkohol. Vi vill Àven undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper pÄverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och lÀmnat ut 100 enkÀter pÄ en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom omrÄdet, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi anvÀnder oss av tre begrepp utifrÄn socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstÄ och förklara resultatet av vÄr studie.Resultat: VÄrt övergripande resultat Àr att gymnasieungdomar i stor utstrÀckning dricker alkohol.