FolkhÀlsovetenskapligt program.

Varför vÀljer ungdomar att dricka alkohol och att anvÀnda droger? Det Àr inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvkÀnsla och sensationssökande, via attityder, Àr orsaker till att ungdomar i övre tonÄren (18-20 Är) konsumerar alkohol och anvÀnder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses ocksÄ som möjliga faktorer för pÄverkan pÄ bÄde konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgÄngsklasser frÄn olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mÀtinstrument anvÀndes till stor del standardiserade frÄgor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens Ärligen anvÀnda frÄgeformulÀr, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frÄgor för att mÀta sjÀlvkÀnsla och tillvaro.

Alkohol och droger Àr ett stort problem i dagens samhÀlle men förebyggande insatser har visat sig ge bra resultat för att minska denna problematik. MÄnga företag i Sverige vill förebygga att de anstÀllda Àr pÄverkade av alkohol eller droger pÄ arbetsplatserna dÄ detta leder till dÄlig arbetsmiljö och ökad risk för olyckor. Ett av dessa företag Àr LKAB, som Àr ett högteknologiskt malmförÀdlingsföretag med cirka 4100 anstÀllda i bÄde ovan- och underjordsverksamhet. LKAB arbetar aktivt med att föebygga alkohol och droger pÄ arbetsplatserna, detta för att minska ohÀlsa och olycksfall bland de anstÀllda. LKAB anvÀnder sig av slumpmÀssiga drogtester, vilket har visat positiva resultat i det förebyggande arbetet.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur LKAB arbetar med personer som har missbruksproblem och vilket resultat detta medfört.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Bakgrund: Enligt World Health Organisations vÀrldshÀlsorapport bidrar alkohol till mer Àn 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vÄllar 1,8 miljoner dödsfall Ärligen i hela vÀrlden. Alkohol har alltid varit och Àr Àn idag ett av vÀrldens största samhÀlls- och sjukvÄrdsproblem. I Sverige Àr det mer Àn sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per Är, vilket motsvarar lika mÄnga dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas dÀrför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande ÄtgÀrder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som pÄbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primÀrdrog, frÄgestÀllningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutÄlder vad det gÀller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primÀrdrogen? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har kvantitativ metod anvÀnts, data har samlats in med hjÀlp av databasen DOK. FormulÀren anvÀnds vid in och utskrivning pÄ en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkÀtstudierna var mellan 12 -24 Är.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gÀller dÄ man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste Ären fÄtt stor uppmÀrksamhet dÄ det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrÀttens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begÀrt att fÄ ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud stÄr i proportion till mÄlet att skydda den svenska folkhÀlsan. Problemformuleringen som stÀlldes var; Àr förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rÀtten? I föreliggande uppsats har olika Äsikter redovisats utifrÄn det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tonÄrsförÀldrars tankar kring att deras minderÄriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som Àr riktat till i första hand förÀldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgra givna svar pÄ hur man hanterar alkoholfrÄgan som förÀlder, vilket kanske tyder pÄ att det finns en stor osÀkerhet. Bland förÀldrar Äterkommer ocksÄ frÄgan om hur man ska hantera situationen nÀr deras tonÄrsbarn fyller arton Är. Studien tar Àven upp en del olika uppfostringsmetoder..

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

En miljon mÀnniskor i Sverige dricker för mycket alkohol vilket kan leda till försÀmrad hÀlsa, sjukdom och skador. Sjuksköterskor möter patienter i olika omvÄrdnadssituationer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att belysa vad som underlÀttar och vad som hindrar sjuksköterskor att stÀlla frÄgor om alkoholkonsumtion i möten med patienten. Litteraturstudien baserades pÄ 10 artiklar funna via de tvÄ databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats och i resultatet framkom tre kategorier vilka har huvudtema och undertema.

Bakgrund:I tonÄren gör alkoholen sin debut bland tonÄringar och för mÄnga innebÀr detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonÄringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr den innehöll 22 vetenskapliga artiklar frÄn databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begrÀnsade frÄn 1990 till 2011. En temaanalys anvÀndes dÀr tonÄringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka Àr det sociala nÀtverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva kÀnslor.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med medarbetare i tvÄ olika organisationer undersöka om, och i sÄdana fall hur, olika delar i en organisation kan pÄverka arbetsgivare och arbetstagares förhÄllningssÀtt till frÄgor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frÄgor.De frÄgestÀllningar vi har för avsikt att besvara Àr följande:? Hur förhÄller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhÄller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad Àr det som pÄverkar dessa förhÄllningssÀtt?De resultat vi har fÄtt fram pekar pÄ tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte anvÀnds som ett verktyg i frÄgor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stÀmmer medarbetares tillvÀgagÄngssÀtt mÄnga gÄnger överens med det som stÄr i respektive organisations policy. Detta beror till största del pÄ dokumentens vaga utformning.

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsÀtts för alkohol som foster? Vad Àr budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjÀlp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns ocksÄ de kvinnor som anser att de nyttjar en sÄ liten mÀngd alkohol att de inte behöver Àndra pÄ sitt dryckesmönster nÀr de blir gravida. Som metod har vi har anvÀnt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.