I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om första Ärs programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus BorlÀnge. Följande frÄgestÀllningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jÀmfört med mÀnnens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr totalt 60 studenter frÄn tre olika program har medverkat. Studenterna gÄr första Äret pÄ Högskolan Dalarna och Àr i Äldrarna 19-24 Är. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet.

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars instÀllning till att arbeta med en alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jÀmföra en förening som har en alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy.HuvudfrÄgestÀllningar har varit:? Hur arbetar Skiljebo SK med alkoholpolicyn och alkoholfrÄgor?? Hur har Skiljebo SK:s alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare?? Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en alkoholpolicy med alkoholfrÄgor?? Hur ser spelare och ledare i icke alkoholpolicy föreningar pÄ alkoholfrÄgor?? Vad Àr orsaken till att föreningarna saknar en alkoholpolicy?? Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med alkoholpolicy?MetodVi har genomfört intervjuer med anstÀllda personer i sex fotbollsföreningar pÄ respektive förenings- hemort, dÀr en förening arbetar med alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en alkoholpolicy. Vi har Àven genomfört en enkÀtundersökning dÀr sÄvÀl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi anvÀnt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en alkoholpolicy.ResultatI Skiljebo SK finns det en alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen fÄr ta del av.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlÀgga samband och jÀmföra grupperingar bland klienter som fÄtt genomföra en ASI-intervju hos KriminalvÄrden. Studien bygger pÄ 2 317 intervjuer med fokus pÄ missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar Àven pÄ hur klienternas hjÀlpbehov varierar inom olika livsomrÄden.Ytterligare en aspekt av studien Àr att utvÀrdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet Àr av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vÀgran Àr inte tillrÀckligt omfattande för att pÄverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras hÀrhör nÀstan uteslutande frÄn tillvÀgagÄngssÀtt vid inmatning av data i systemet.

The argument whether women should drink alcohol during pregnancy, has been debated for centuries. Women's drinking behaviour throughout the ages is not a static phenomenon but has changed in compliance with the customs of the time. The purpose of this study was not to evaluate if alcohol damages the unborn child, but rather to explore how women, who have just given birth and hence have become mothers, looked at alcohol in relation to pregnancy and motherhood. To accomplish this we have used a qualitative method with a semi-structured interview guide. What has turned out to be central to our conclusions is the fact that though, in today's society, there is access to newly produced science reports concerning alcohol in connection to injuries to the foetus, it is our belief that the demands and expectations directed on the mother are dominant in this matter..

Bland den vuxna befolkningen i Sverige har folkhÀlsan försÀmrats avsevÀrt de senaste decennierna vilket har bidragit till att det hÀlsofrÀmjande arbetet fÄtt allt större betydelse i dagens samhÀlle. Ett led i detta arbete Àr att undersöka hÀlsan för att se om man som individ Àr i behov av att förÀndra sin livsstil för att inte drabbas av ohÀlsa. En metod för att undersöka hÀlsan Àr genom HÀlsoprofilbedömning.Syftet med denna rapport Àr att undersöka upplevelsen av och instÀllningen till metoden HÀlsoprofilbedömning bland personer som genomgÄtt den samt undersöka om metoden kan pÄverka individen till eventuella livsstilsförÀndringar.Resultatet i studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tre fokusgruppintervjuer utförts pÄ tre olika företag i VÀstsverige. Resultatet visar pÄ att metoden HÀlsoprofilbedömning upplevs som positiv bland de flesta deltagarna och att upplevelsen dels grundas pÄ metoden i sig, och dels pÄ upplÀgget och utförandet av den vilket delvis kan bero pÄ hÀlsoprofilbedömarens sÀtt att möta deltagaren. Vidare visar resultatet att metoden tycks kunna pÄverka till livsstilsförÀndring.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Orofarynx cancer (OC) Àr en form av huvud och hals cancer (HNC) som Àr den sjÀtte vanligaste cancerformen i vÀrlden. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 Ären. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klÀr insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) Àr den vanligaste sexuella överförbara infektionen i vÀrlden. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Orofarynx cancer (OC) Àr en form av huvud och hals cancer (HNC) som Àr den sjÀtte vanligaste cancerformen i vÀrlden. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 Ären. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klÀr insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) Àr den vanligaste sexuella överförbara infektionen i vÀrlden. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Föreliggande uppsats Àr en systematisk litteraturöversikt som omfattar bÄde tolvstegsbehandling och sjÀlvhjÀlpsgrupper. Syftet med studien Àr att undersöka det befintliga kunskapslÀget gÀllande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention Àr Àven att undersöka vilka erfarenheter och resultat sjÀlvhjÀlpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten Àr att vÀcka lÀsarens intresse sÄ att denne fÄr möjligheten till att erhÄlla en övergripande kunskapsbild av det aktuella omrÄdet. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapslÀget i Àldreomsorgsarbete inom hemtjÀnsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frÄgestÀllningar; 1) Hur beskrivs arbete med vÄrd och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur pÄverkas brukarens sjÀlvbestÀmmande och livskvalitet generellt vid behov av vÄrd och omsorg frÄn Àldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vÄrd och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur pÄverkas brukarens sjÀlvbestÀmmande och livskvalitet generellt vid behov av vÄrd och omsorg frÄn Àldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frÄgestÀllningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som bestÄr av 11 utvalda primÀrdokument. Syfte och frÄgor i vÄr uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare Àr avgörande för brukarens sjÀlvbestÀmmande och livskvalitet.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

AnvÀndningen av droger har de senaste Ären minskat bland unga men samtidigt dör fler Àn nÄgonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar Àr narkotikaanvÀndningen högre Àn i andra delar av landet. Drogproblematiken Àr en viktig och aktuell frÄga dÄ den orsakar skador bÄde hos individen och i samhÀllet. Ett sÀtt att arbeta med frÄgan grundar sig pÄ en hÀlsopromotiv synvinkel dÀr bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och anvÀnda droger. Syftet med studien Àr att kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.