SÀsongsbunden depression Àr vanligt förekommande, speciellt för personer som lever i nordligare breddgrader. Personer med sÀsongsbunden depression beskriver upplevelse av sÀmre vÀlbefinnande under vinterhalvÄret dÄ soltimmarna Àr fÀrre. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie identifiera faktorer inom omrÄdena kost, motion och alkohol samt beskriva deras pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet för personer med sÀsongsbunden depression. Efter en systematisk litteratursökning i relevanta databaser valdes fjorton vetenskapliga artiklar ut för kvalitetsgranskning och analys. I analysen extraherades informationsenheter som svarade till syftet vilka sammanstÀlldes i resultatet.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar Àr stÀndigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av förÀldrars instÀllning till alkohol och vilken inverkan den har pÄ ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta Àr viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.MÄnga tidigare studier visar pÄ att vÀnner och familj Àr det som har störst pÄverkan pÄ ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlÀrning som sker inom familjen. PÄ grund av avgrÀnsning sÄ fokuserar denna studie endast pÄ hur förÀldrarna pÄverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats genom en statistisk analys av StockholmsenkÀten (frÄn 2008).

Det förekommer allt mer vÄld och hot i vÄrt samhÀlle. VÄrdpersonal Àr den största gruppen i samhÀllet som utsÀtts för hot och vÄld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning pÄvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsÀtts för hot och vÄld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem Àr till största del alkohol och droger som ökar i samhÀllet. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohÀlsa eller somatisk sjukdom.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i mĂ„nga fall. Det Ă„terstĂ„r fortfarande mycket att diskutera angĂ„ende detta hĂ€lsoproblem, inte minst bland vĂ„rdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som anvĂ€ndes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning.

Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Jag har i denna kvalitativa uppsats studerat förĂ€ldrars instĂ€llning till ungdomars minskade alkoholkonsumtion i Öckerö kommun. Öckerö kommuns drogvaneundersökningar, som görs pĂ„ den enda kommunala högstadieskolan, visar pĂ„ att de ungdomar som inte druckit alkohol har ökat med 70 procent frĂ„n Ă„r 2003. Mitt syfte med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som har gjort att ungdomarnas alkoholdrickande minskat med utgĂ„ngspunkt i förĂ€ldrarnas attityder och handlande. Jag ska Ă€ven titta pĂ„ eventuella skillnader vad det gĂ€ller barnets kön. Studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n fem intervjuer med förĂ€ldrar till barn som gĂ„r i nian nu men förĂ€ldrarna har Ă€ven Ă€ldre barn.

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.

Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning upplever mötet med patienter som Àr pÄverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna kÀnner empati för pÄverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opÄlitliga.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmÀssigt gravida kvinnor att avstÄ frÄn alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen pÄ MVC ger en unik möjlighet bÄde för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför förÀldraskapet och alkoholproblem inom slÀkten.Syfte: Att undersöka om samtal med bÄda de blivande förÀldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd frÄn frÀmst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han fÄr motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I tvÄ olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning pÄ MVC och bÄda parterna fyllde i frÄgeformulÀr vid inskrivningen.

Intresset för Àmnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden nÀr det gÀller det ökande rattfylleriet i allmÀnhet och i synnerhet rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer pÄverkade pÄ vÄra vÀgar. Alkohol i samband med bilkörning Àr en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka krav som finns frÄn myndigheterna, pÄ hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i Àmnet alkohol och trafik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre helhetssyn inom Àmnet och en djupare förstÄelse.