Introduktion: Sjuksköterskan ska arbeta preventivt för att förbÀttra folkhÀlsan genom att hjÀlpa och stödja patienten att göra hÀlsosamma val. En riskfaktor utgörs av förhöjd alkoholkonsumtion och hÀr kan det preventiva alkoholsamtalet Àga rum. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrden upplever det alkoholpreventiva samtalet Metod: En intervjustudie om fem informanter dÀr analysen utgörs kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskan visar olika strategier att nÀrma sig patienten i samtalet. Hon anpassar sig till rÄdande situation utifrÄn den diagnos patienten sökt för.

Bakgrund: Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte Àr ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin graviditet, dÀrefter avstÄr det stora flertalet helt frÄn alkohol under fortsatt graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handlÀggning kring alkoholinformation under graviditet. Metod: Studien bygger pÄ fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravÄrden.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat frÄn drygt 8 liter ren alkohol per person och Är till cirka 10,5 liter per person och Är. Varje Är dör minst 6000 mÀnniskor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i mÄttlig mÀngd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag berÀknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) Àr en metod som anvÀnds av bland annat vÄrdpersonal för att motivera personer till förÀndring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem pÄ resebranschen för att skapa en förstÄelse om hur resebranschen förhÄller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr fokus lÄg pÄ tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, SÀkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förstÄelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som mÄlgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det Àr relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.

Varje dag kör ungefÀr 15 000 fordonsförare omkring pÄ vÄra vÀgar pÄverkade av alkohol och varje Är omkommer cirka 100-150 mÀnniskor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekÀmpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rÀttsliga befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte Àr att studera vad den nya lagstiftningen innebÀr för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade befogenheter pÄverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer frÄn Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlÀtta och effektivisera arbetet för bÄde Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.

I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

En empirisk studie pÄ tvÄ slutna avdelningar pÄ UMAS. Sex sjuksköterskor har blivit intervjuade. Svaret presenteras i fyra olika teman..

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt pÄ attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? anvÀnds. Enligt teorin pÄverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Det Àr vÀl kÀnt att missbruk av alkohol medför stora problem pÄ arbetsplatsen. GÀvleDala FöretagshÀlsa har tillsammans med Nudax, en fristÄende organisation som arbetar enligt 12-stegsprincipen, erbjudit ett program för rehabilitering. Syfte:I denna studie undersöktes vilka effekter rehabiliteringsprogrammet hade dels pÄ alkoholkonsumtion mÀtt med biologiska markörer, dels pÄ arbetsförmÄga (i denna studie definierat som att personen var i arbete eller var anstÀllningsbar).Undersökt grupp:Uppföljningen omfattade 26 personer, dvs. samtliga som pÄbörjade behandling fr.o.m. 2004 och t.o.m.

Det primÀra syftet Àr att fÄ veta vad som skett nÀr det gÀller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr vad forskarna menar behövs för att ett sÄdant program ska lyckas. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgÄng, angÄende forskarnas uppfattningar betrÀffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrÀdesvis varit av intresse Àr om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller nÄgra av de kriterier som forskarna menar Àr nödvÀndiga.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

AnvÀndandet av medier har i takt med teknologins framvÀxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hÀvdar att bl.a. medier bidrar till att bÄde skapa och upprÀtthÄlla diverse normer ? dÀribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhÀllet genom att lÀra oss skilja pÄ ?rÀtt och fel? och bidrar till att mÄla upp vad som Àr typiskt manligt och kvinnligt.

Studenter Àr bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter pÄ studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkÀt bestÄende av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mÀtte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mÀtningar.