UpplevelsesamhÀllet har utvecklats i rask takt de senaste Ären. Konsumenterna söker upplevelser mer Àn de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) Àr inne pÄ att det Àr svÄrare för företagen att tillfredsstÀlla kundbehov, och menar vidare att det Àr en viktig aspekt för mÀnniskorna i dagens samhÀlle att tillfredsstÀlla sjÀlvförverkligande. Ett problem som uppstÄtt i och med utvecklingen, Àr att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de tvÄ lagen och domarna ute pÄ banan, utan det krÀvs mer Àn sÄ för att lyckas tillfredsstÀlla besökarnas behov. En del i detta Àr alkohol som finns till försÀljning vid ishockeyevenemang pÄ elitnivÄ.

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsÀttningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 Är. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vÀnda sig för att fÄ information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vÀnder sig för att fÄ alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg kÀnner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt Àr inom fÀltet strategisk kommunikation.

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

Studien har haft en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har anvÀnts för att samla in data frÄn fem studerande mÀn i Äldrarna 20-26 Är. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mÀns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgÄr att rollen som student har förvÀntningar pÄ sig att gestaltas pÄ specifika vis och att detta formar de individer som gÄr in i denna roll. Lika sÄ gÀller för rollen som man, dÀr vissa attribut och handlingar krÀvs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka en eventuell skillnad i Älder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och mÀn. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel trÀningslÀger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod dÄ enkÀter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen Àr basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen Àr ett damlag och ett herrlag, frÄn innebandyn ett damlag och frÄn fotbollen Àr det tvÄ damlag och tvÄ herrlag. Resultat: Inga tester visade pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de mÀn som dricker alkohol, dricks det oftare. MedelÄlder för alkoholdebuten lÄg för bÄda könen pÄ 16 Är.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka en eventuell skillnad i Älder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och mÀn. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel trÀningslÀger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod dÄ enkÀter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen Àr basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen Àr ett damlag och ett herrlag, frÄn innebandyn ett damlag och frÄn fotbollen Àr det tvÄ damlag och tvÄ herrlag. Resultat: Inga tester visade pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de mÀn som dricker alkohol, dricks det oftare. MedelÄlder för alkoholdebuten lÄg för bÄda könen pÄ 16 Är.

Uppsatsen behandlar Àmnet alkohol i arbetslivet och syftet Àr att undersöka instÀllningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som pÄverkar detta.FrÄgestÀllningarna Àr;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i sÄ fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt Àr nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns pÄ orten, sÄ kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan pÄ instÀllningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka de anstÀlldas instÀllning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen sÀger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som Àr till grund för vÄr analys. Dessa tre delar Àr; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende pÄ vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelÄlders mÀn, medelÄlders kvinnor, Àldre mÀn och Àldre kvinnor. UtbildningsnivÄ och Älder inom varje Äldersgrupp anvÀndes som kovariat. APOE delades upp pÄ ?4 bÀrare och icke bÀrare.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

SÄvÀl nationell som internationell forskning visar pÄ klara kopplingar mellan alkohol och vÄld. Sambandet Àr ÀndÄ problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig pÄ att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och vÄld bland mÀn. Mycket fÄ av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpÄverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frÄgor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades pÄ en enkÀtundersökning utförd av Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI). EnkÀten vÀnde sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar frÄn 1 933 elever i Äldersintervallet 15 ? 21 Är.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt sÄg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.