Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att utifrÄn ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hÀlsoeffekter framstÀlls av lÀkare och i kvÀllspress. Detta har skett med hjÀlp av en textundersökning, dÀr vÀrderingar och förestÀllningar bearbetats utifrÄn en aktörscentrerad analys, som fÄtt sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ alkoholens nyttighet för hÀlsan?? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ grÀnsen mellan skadlig och mÄttlig mÀngd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVÄr metod bestod av en textundersökning, dÀr insamlad empiri bestÄr av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna bestÄr av tvÄ allmÀnlÀkare och en alkohollÀkare. Metoden bygger pÄ idéanalys och resultaten frÄn intervjuer och vÄra utvalda artiklar har bearbetats med hjÀlp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition pÄ mÄttlig mÀngd alkohol strÀcker sig mellan allt frÄn ett till fyra glas om dagen.

Bakgrund: Alkohol Àr en stor riskfaktor för uppkomst av mÄnga sjukdomar. Det pÄverkar ocksÄ det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohÀlsa, uppvÀxt med missbrukande förÀldrar och kulturen Àr faktorer som pÄverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar bÄde vÀlbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick frÄn en kvalitativ ansats. Data samlades in frÄn sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Varje Är omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor Àr alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra pÄ landets vÀgar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelÄlders mÀn och ungefÀr tvÄ tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns nÄgon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod anvÀndes dÀr andelar med olika riskbeteenden jÀmfördes utifrÄn hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall berÀknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt sÀkerstÀllda. Materialet som anvÀndes var en totalundersökning i GÀvleborgs lÀn bland gymnasieelever i Är tvÄ 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utstrÀckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utstrÀckning hade anvÀnt sig av narkotika.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare Är. En relativt stor andel av primÀrvÄrdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvÀr. Trots pÄvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primÀrvÄrden visar studier att lÀkares benÀgenhet att ta upp alkoholfrÄgan med sina patienter Àr förhÄllandevis lÄg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjelÀkare och ST-lÀkares arbete med alkoholfrÄgan i samband med patientmöten i Landstinget VÀstmanlands nÀrsjukvÄrd, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga familjelÀkare och ST-lÀkare i lÀnet.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrĂ„n personalens perspektiv. Studien utgĂ„r frĂ„n en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans vĂ€rld i eller i nĂ€rheten av VĂ€xjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor anvĂ€nder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker Ă€ven arbeta pĂ„ positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strĂ€var efter en nĂ€ra och bra relation till förĂ€ldrarna.

Att finna förstÄelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien frÄn början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vÄr studie lyfta fram ungdomarnas berÀttelser om vilken rollfunktion den har igrupper dÀr alkoholen brukas men Àven i de grupper dÀr alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vÀnnernas rollfunktion utifrÄn vÄra respondentersberÀttelser.Syftet med studien var frÄn början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gÄng intresserade vi oss Àven för faktorer som hÄller ungdomar bortafrÄn alkohol. Vi har valt att belysa attachment till förÀldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vÀnnerna.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lÀrares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med förÀldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgÄngspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare. Resultatet visar att de flesta lÀrare har erfarenheter av barn till förÀldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svÄrighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn Àr bra pÄ att dölja det som pÄgÄr i hemmet.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan förÀldrar som hade tillÄtande attityder samt lÄg monitoring(förÀldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med SamhÀllsmedicin vid Landstinget GÀvleborg. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ och studien grundades pÄ datamaterial pÄ 1735 ungdomar frÄn Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i Ärskurs nio i GÀvleborgs lÀn i Är 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjÀlp av korstabeller och det berÀknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till förÀldrar med tillÄtande attityder och lÄg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utstrÀckning jÀmfört med ungdomar som inte hade detta, dÀr förÀldramonitoring var den mest betydelsefulla pÄverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.

Alkoholkonsumtionen har ökat under senare Är bland befolkningen. Detta anses vara relaterat till sÀnkningar av alkoholpriser samt en ökad tillgÀnglighet. LÀnge har det varit ungdomars alkoholvanor som berörts i undersökningar. Andelen Àldre i befolkningen ökar och konsumtionsvanor skiljer sig frÄn tidigare dominerande dryckesmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att genom tidigare forskning undersöka hur och varför alkoholkonsumtionen bland Àldre har ökat samt vad detta inneburit för det sociala arbetet.

Studiens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var (1) Varför medlemmar i en förening vÀljer att inte anvÀnda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjÀlp av jÀmförelser med tidigare forskning inom omrÄdet och relevanta teorier. Resultatet pÄvisade att anknytning och kÀnsla av trygghet och stöttning frÄn förÀldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Allt fler minderÄriga fÄr tag pÄ alkohol och dricker sig fulla, debutÄldern ligger pÄ omkring 14 Är. NÀr ett barn som under pÄverkan rÄkar illa ut haglar beskyllningarna tvÀrs genom samhÀllet om vad som egentligen förÀldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. VÄr undersökning syftade till att klargöra just den frÄgan. Vad som görs i samhÀllet för minderÄriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med mÀnniskor frÄn alla de grupper som Àr inblandade i Àmnet kunde vi fÄ fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes, besvarade de frÄgestÀllningar som var vÀsentliga för helheten.

Syftet med studien Àr att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhÄllanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhÄllandet beror pÄ olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva fÀrdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. EnkÀten delades ut till 123 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i nordöstra SkÄne. Resultatet bekrÀftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, bÄde nÀr det gÀller konsumtionsmönster och deras sÀtt att uttrycka aggression.

Denna studie heter ?Jag vill inte dricka, vad Àr det ni inte förstÄr? ? En statistisk undersökning om varför ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol? och Àr skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie Àr att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför ungdomar sÀger sig avstÄ helt frÄn alkohol och om det finns nÄgon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie Àr ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vÀnner. Regressionsanalys anvÀndes för att berÀkna oddskvoter för dessa olika faktorer i förhÄllande till nollkonsumtion.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en mÀnniskas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. SmÀrtsamma kÀnslor dövas med alkohol men ger pÄ sikt ett ökat lidande och personen kan inte lÀngre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig sjÀlv och andra vilket skapar Àn mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvÀrld. Metod: För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ ansats och som datamaterial anvÀndes fyra sjÀlvbiografier.