Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Syftet med undersökningen är att se hur sent anlända elever har upplevt och påverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom våra informanters berättelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har påverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser på sin roll i dagens samhälle. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgått från berättelseforskning för att nå informanternas livsberättelser.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare.

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sålunda eleverna få vara med och påverka sin studiekontext med allt vad den innebär i form av miljö och utbildningsinnehåll. I skolan handlar det om att eleverna ska få utöva inflytande på sin skolas fysiska miljö men också sin utbildning och sitt lärande. En litterär studie har gjorts för att få vetskap om vad som står att läsa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att låta eleverna vara med och påverka sin skolgång är en självklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och läroplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frågor vi har valt att undersöka är om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhåller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmärksammas i litteraturen stämmer inte med den verklighet vi har stött på genom de intervjuer vi gjort. Exempel på detta är skolan, maten och högtiderna.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..

Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder när det gäller rättskrivning i skolan jämför med på Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som används är en enkätundersökning som är kvantitativ såväl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att låta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera från 1-5 hur mycket de anstränger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfråga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. Enkätundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklärare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrån ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad.

Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lärarnas syn på och inställning till datorn i undervisninggen påverkar den praktiska tillämpningen. Undersökningen avser lärare inom grundskolan i Piteå kommun, från förskoleklass till årskurs 9. I genomförandet av undersökningen har vi använt oss av enkäter som besvarades av 60 stycken lärare, samt kompletterande djupintervjuer av fyra stycken lärare från olika skolor. Undersökningen visar på att dator och IT användandet hos lärare inom Piteå Kommun är utbrett. Beroende på lärarnas lokala förankring och deras syn på datoranvändning i skolan varierade kontinuiteten i användandet.

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.