Background:A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department.

SAMMANFATTNINGSyfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på Akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på Akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på Akutmottagningen. Patienter som anlände till Akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades.Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till Akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till Akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på Akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på Akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på Akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på Akutmottagningen.

På grund av en ökad befolkningsmängd och nya tekniker som gör fler sjuka går att bota ställs nya krav på svensk sjukvård. Sjukvården måste möta de nya kraven med ett bättre effektivare resursanvändande och där till krävs nya förbättringsmetoder. Med influenser från industriell tillverkning har sjukvården omarbetat lean production för att skapa ett universellt förbättringsverktyg som lämpar sig för vårdorganisationer. Verktyget kallas lean healthcare och är omdiskuterat och dess effekter tvetydiga. Att undersöka om och hur värdeflöden i en Akutmottagnings triage, som innebär en prioritering efter patienters allvarlighetsgrad, kan effektiviseras med hjälp av ett flödesorienterat arbetssätt som lean.

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på Akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet.

Bakgrund: Sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas välmående och i slutändan hälsa. PåAkutmottagningar där tempot är högt och besluten snabba är det extra viktigt att ha med sig tanken om detgoda bemötandet. HSL, Socialstyrelsen och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor tar alla upp olika aspekter avbemötande. Bemötandet är lika viktigt som vården för patienterna, men idag är det klagomål på bemötandetsom står för flest anmälningar till patientombudsmannen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patientersförväntningar på sjuksköterskor på Akutmottagningar samt att belysa i vilken mån sjuksköterskorna leverupp till dessa förväntningar idag.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en Akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder Akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till Akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

ABSTRAKT Patienter spenderar generellt lång tid på Akutmottagningen, och i samband med Akademiska sjukhusets LEAN-arbete för att effektivisera akutvården så gjordes denna tidsstudie. Syftet med studien var att undersöka hur lång tid patienter med bröstsmärta spenderar på Akutmottagningen, hur lång tid det tar innan de blir triagerade och hur lång tid det tar innan de träffar en läkare. Könsskillnader och huruvida patienterna ankom i ambulans eller via reception studerades. Studien var en kvantitativ observationsstudie där 48 patienter deltog, 33 kvinnor och 15 män. Medelåldern var 56 år, och ålderspannet var 21 ? 91 år.

Att vara patient på en Akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska Akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från Akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? Akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.