Syftet med vår studie var att få en inblick i socialsekreterare på socialjourens(joursekreterare) arbete gällande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svårigheter som kan uppstå i den Akuta handläggningenav barn och unga. Vi ville även undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte har vi utgått frånfrågeställningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare är avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhållande till barnets/den ungesliv? Vilka svårigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstå i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien på enkvalitativ metod och har intervjuat åtta joursekreterare från två olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkternabarnperspektiv och barns bästa, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård där auktoriserad tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gäller kommunikation och brist på tolkanvändning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvändning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en kvinnoklinik i södra Sverige.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den Akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

SAMMANFATTNINGAntalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva Akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos Akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av NEA Gruppen och är en elkvalitetsanalys av VBG Groups maskinhall. Målet med analysen var att uppvisa elkvaliteten i maskinhallen.Perfekt elkvalitet kan definieras som total frånvaro av elektriska störningar. Av elektriska störningar är det framförallt spänningsstörningar, såsom kortvariga spänningsvariationer, spänningsosymmetrier, spänningstransienter och likspänningskomponnenter, som orsakar mest besvär för elnät och anslutna laster. Även övertoner, som kan delas i spännings- och strömövertoner, påverkar elsystem på ett negativt sätt.Analysen visar att maskinhallens spänning är stabil. Detta var väntat då kortslutningseffekten är hög jämfört med anläggningens storlek.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det Akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i Akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.

Den tidigare friska människan blir plötsligt beroende av främmande människor och tvingas sätta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smärta och många även rädsla över att dö. Akutsjukvård bygger på ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest Akuta behovet av vård ska få företräde, vilketinnebär att ickeAkuta patienter får vänta. Den anställde bär ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vårdpersonalensbemötande på somatisk akutmottagning, för att vårdpersonal ska få en större förståelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Hästar riskerar att drabbas av endotoxinemi framförallt vid olika typer av kolik men även vid andra sjukdomstillstånd. Stressen och inflammationen som uppstår vid endotoxinemi, liksom vid vissa andra typer av Akuta skador eller allvarliga sjukdomstillstånd, kan leda till utvecklandet av insulinresistens, glukosintolerans och hyperglykemi. Dessa metaboliska rubbningar är i sig skadliga och inom humanvården behandlas intensivvårdspatienter vid behov med insulin för att förbättra tillfrisknande och överlevnad.För att inhämta mer kunskap om de metaboliska rubbningarna, som sker hos hästar med endotoxinemi gjorde vi en prospektiv experimentell försöksstudie av hästar som infunderades med endotoxin och provtogs för analys av serumglukos och plasmainsulin. De 8 hästarna som användes i försöket infunderades med Escherichia coli endotoxin (SigmaAlderich L5418, O55:B5) i en total dos på 500 ng/kg kroppsvikt under 6 timmar. Provtagning och analys av glukos och insulin skedde från och med ett dygn innan endotoxininfusionen och upp till 36 timmar efter dess start.

Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för Akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen.

MacGREGOR är efter 2007 års orderingång världens största tillverkare av kranar för hantering av gods och förnödenheter på fartyg. Tidigare var stora delar av verksamheten knuten till Örnsköldsvik och de flesta processer utfördes internt. Numera bedrivs ingen produktion och lagerhållning i egen regi, men däremot ett omfattande arbete för att förse produktionsenheterna med komponenter och moduler. Produktionen har alltmer förskjutits till Asien där de mest aktiva varven finns. MacGREGOR´s underleverantörer är till antalet flest i Europa, men ökad införskaffning sker i Asien.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor upplever intensivvårdsavdelningen som en stressfylld arbetsplats. Patienterna är svårt sjuka och Akuta situationer kan hastigt uppstå. Miljön är högteknologisk och har stundvis ett högt tempo. Tidigare stressforskning har visat att en ökad stressnivå har en negativ inverkan på hälsan. Stresshantering utgår ifrån problemfokuserade ? eller känslofokuserade copingstrategier.Syfte: Att beskriva de faktorer som stressar intensivvårdssjuksköterskor, samt hur de upplever och hanterar denna stress.

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hälsa för given och man funderar inte över sin hälsosituation när man mår bra. Att drabbas av akut sjukdom förändrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för många patienter vara en viktig händelse. Många känner rädsla, stress och smärta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det är för många patienter en okänd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig på.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.