Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kanbli påverkad med rodnader eller sår.Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom på oral mucosit.Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård..

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan hälsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö påverkar stress och hälsa. Studien fokuserar på arbetsrelaterad stress och utbrändhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser för såväl företag som samhälle. Jag har studerat symtom på stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas på en fallstudie på Luleå tekniska universitet.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhåleskador är vanligt hos svenska rid- och travhästar i träning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador på regelbundet ridna Islandshästar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tävlingsmoments eventuella inverkan på munhälsan hos hästar undersökts. Tre olika grupper av Islandshästar i olika rid/träningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tävlande hästar som precis avslutat ett tävlingsdeltagande.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten.

Vid sjukvårdsvistelse är sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn på vårdinrättning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av ångest, frustration, trötthet och känslor av maktlöshet över att inte kunna påverka situationen. Resultatet visade att vårdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter påverkade sömnen negativt.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) är två energipsykologiska metoder som använts vid ångestproblematik. Energipsykologi är ett samlingsnamn för metoder med influenser från bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka området energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i två steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jämfördes med varandra.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella normer betydelse.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård.