Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningen konfronteras dagligen med svåra situationer och möten med chockade anhöriga. Samtidigt som sjuksköterskans fokus ligger på patienten ska sjuksköterskan värna om anhörigas psykiska välbefinnande. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet och bemötandet av anhöriga i akuta situationer, och hur dessa möten påverkar sjuksköterskan. Metod: En empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide, där insamlad data analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Datortomografi (DT) används i första hand vid akut stroke därför att den har bättre tillgänglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det måste finnas större fördelar än nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsätter en patient för strålrisker och de ska vara berättigade enligt strålskyddets huvudprincip. När en patient misstänks ha en hjärnskada så måste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige används två medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om det fanns några icke berättigade akuta DT-undersökningar av hjärnan.

Att ha hälsa innebär inte att endast vara fri från sjukdom. Personer som lever med sjukdom upplever hälsa på många olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hälsa hos personer med sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna stöd och säkerhet i relationer, att hjälpa andra och känna sig behövd, att vara positiv och kunna njuta av sitt liv som det är just nu, att kropp och sinne är sammanhängande, att göra saker för sig själv för att må bättre.

Bakgrund: Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar.

Arbetet är en litteraturstudie med syftet att ta reda på när och hur katten åldras och hur detta påverkar dess fysiologi. Effekter på respirationsorgan,cirkulationsorgan, lever,njurar, endokrina systemet, ögon, öron, tänder, digestionsorgan och beteendeförändringar tas upp. För att ta reda på om det är vanligt med artros hos äldre katter ligger arbetets tyngdpunkt på detta. Vid genomgång av tidigare gjorda studier visade sig artros vara vanligt hos äldre katter. Syftet var också att ta reda på vilken typ av förebyggande omvårdnad som finns och om det går att förebygga sjukdomar som uppkommer sent i livet.

Stress är nu ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Många lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär. En ökande andel av patienter som söker vård hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som används för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär.

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

Innan kvinnan drabbas av hjärtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, så kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 års ålder är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors symtom vid hjärtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en längre tid innan en hjärtinfarkt är etablerad vill vi lyfta fram både prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie där vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom på varierande sätt.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller Akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller Akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.