Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Många människor dör till följd av hjärtstopp och behandlingen för att öka överlevnaden utvecklas ständigt. De flesta hjärtstillestånd inom sjukhus sker på intensivvårdsavdelningar. Det är dock få studier som belyser intensivvårdssjuksköterskornas upplevelse av behandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades individuellt.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare.

Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.