Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

I Sverige är cirka 400 000 personer berättigade till färdtjänst. De som har rätt till färdtjänst är personer med funktionsnedsättningar som inte kan nyttja allmänna kommunikationsmedel. Tidigare studier har visat att resenärer skadas i samband med färdtjänstresor, vanligen vid i- och urstigning av fordonet. Färdtjänstförare upplever manuell förflyttning som ansträngande och en bidragande orsak till akut ryggsmärta. Flera studier inom området visar att förflyttningsutbildning ger positiva effekter.

Denna rapport syftar till att beskriva arbetet med att utveckla en prototyp till den nya versionen av Hmi Designer utvecklat av Bombardier Transportation. Detta designerverktyg används för att skapa det grafiska användargränssnittet på ett tågs kontrolldator. En ny version av designverktyget är nödvändig eftersom resterande delar av Bombardiers programpaket för utveckling av applikationer har bytt både programmeringsmiljö och programmeringsspråk. Den prototyp som utvecklades ska visa på möjligheterna att i ett senare skede utföra ett fullskaligt projekt. Prototypen implementeras som en insticksmodul till Qt Creator, därav beskrivs tillvägagångssättet för att utveckla insticksmoduler i den programmeringsmiljön samt de fördelar och nackdelar som identifierats i och med ett byte till Qt Creator.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Introduktion: IVA är en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vård är välbeforskade områden. Personcentrerad vård är ett nyare begrepp inom omvårdnad som vi behöver förhålla oss till på IVA. Person är ett komplext begrepp. En modell för att komma åt kärnan i begreppet innebär att ta tillvara på patientens berättelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

 Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik. Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.  Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit). Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan påverkade personens upplevelse av smärta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av åtta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smärta lindras.

SAMMANFATTNING Läkemedelsresistens är ett växande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos våra djur har rapporter om utebliven effekt av läkemedel ökat. Pålitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder är viktig så att åtgärder sätts in i ett tidigt skede för att djurvälfärd och produktion ej försämras. Detta kräver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som används idag för flertalet nematoder är ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos får.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede.

Vad krävs för att en person ska anses som ?skäligen misstänkt? och hur påverkar det polisers och åklagares arbete? I följande rapport har vi gjort en granskning av begreppet ?skälig misstanke?, vad det innebär, hur bedömningar av omständigheter runt detta begrepp görs och vilka beslut om tvångsmedel som kan tas därefter. Vi har utgått från litteratur, lagtext samt JO´s avgöranden. För att få en bild av huruvida avsaknaden av en definition av begreppet upplevs som ett problem hos polis och åklagare har vi även hållit några kortare intervjuer. Trots avsaknaden av en klar definition på begreppet uppfattas detta inte som ett problem enligt de vi intervjuat.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Familjeföretag har stor betydelse i västvärldens ekonomier. Dessa företag, i likhet med alla uthålliga företag, kommer förr eller senare till ett skede där ett ägarskifte/generationsskifte blir nödvändigt. Det är därför av intresse att studera vad som leder till att detta blir framgångsrikt. Detta eftersom vart tredje ägarskifte misslyckas. Denna magisteruppsatts syftar till att identifiera viktiga framgångsfaktorer förknippade med övergången av ledarskapet vid ett generationsskifte i ett familjeföretag med fokusering på introduktionen av efterträdaren, företrädarens/efterträdarens vision och hur dessa personer upplever företagets omgivning.

Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn.