Sammanfattning Titel: Likviditetshanteringen i industriföretag Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo Handledare: Per Janze Nyckelord: Kassaflöde, Likviditet, Likviditetshantering Bakgrund: Kassaflödet har blivit alltmer viktigt i dagens samhälle, då in- och utbetalningar sker löpande i företagen. Detta för att tidigare kunna upptäcka ett ojämnt flöde av likvida medel. Om likviditeten är dålig en period är det akut för företaget att skaffa fram likvida medel annars kan inga utbetalningar ske. Att ha en god likviditet är något alltfler företag eftersträvar och ser som en positiv egenskap hos bolaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur industriföretag genomför sin likviditetshantering av in- och utbetalningar på kort sikt samt undersöka om det finns förslag till förändringar. Metod: Vi utförde en explanativ fallstudie om två industriföretag i Mälardalen. Intervjuer genomfördes med respektive ekonomiansvarig.

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

SammanfattningInledning: Effektiviseringen av hälso och sjukvården har under de senaste decennierna resulterat i en drastisk minskning av antalet vårdplatser. En effekt av reduceringen är att patienter placeras på avdelningar som inte är specialiserade mot patientens specifika sjukdomstillstånd. Det innebär att patienten vårdas på enheter där det saknas specialistkunskap.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att patienter vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på patientens specifika psykiatriska sjukdomstillstånd. Metod: Två sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk specilaistvård deltog i den kvalitativa intervjustudien. Studien är en pilotstudie där innehållsanalys använts som analysmodell.Resultat: Följande tema framkom i resultatet: Kunskap, trygghet och uthållighet är knuten till hopp.

Bakgrund. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer varje år av hjärtstopp. Tillståndet är en livshotande komplikation till akut kranskärlsjukdom, som kräver snabb behandling för överlevnad. En avgörande åtgärd för överlevnad är i första hand hjärt-lungräddning (HLR) och därefter andra medicinska och kirurgiska behandlingar. Problemformulering.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas.

HUR UPPLEVER ASTMA PATIENTER SITT VARDAGSLIV? EN LITTERATURSTUDIE SAKHI FAZILA Sakhi, F. Hur upplever astmapatienter sitt vardagsliv? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande.