För patienten innebär den akuta sjukdomen eller skadan en plötslig kontakt medakutsjukvården och hon eller han blir då tvungen att förlita sig på andras kompetens. Dentraumatiska händelsen sätter människans bild av världen som trygg ur spel och eftersom honeller han inte förväntat sig att hamna i denna situation kan reaktionerna på händelsen bliväldigt olika. Syftet var att belysa patientens upplevelser av det akuta omhändertagandet samtvad sjuksköterskan kan göra för att bemöta patienterna och deras upplevelser.Litteraturöversikten gjordes på sammanlagt 13 artiklar. Analysen av artiklarna genomfördesmed kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelsen av förlorad kontroll är någotsom är vanligt förekommande hos den akut sjuka eller skadade patienten.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Bakgrund: Föräldrarna ställs inför en ny och svår verklighet när deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos där många känslor och upplevelser kommer att prägla deras livssituation. Föräldrarna upplever under sin svåra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förändras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gå igenom där ovissheten samt maktlösheten möjligtvis är den värsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi.

Det finns olika typer av neuropatier på hund. En av de ovanligare är akut polyradikuloneurit ? en akut inflammation i nervrötterna och deras tillhörande perifera nerver. Tillståndet kan orsakas av flera olika saker ? i USA ses det vanligen i samband med bett från tvättbjörnar (så kallad ?coonhound paralysis?), men det kan även orsakas av infektion med protozoerna Toxoplasma gondii eller Neospora caninum eller i samband med en viss typ av vaccination.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/Omvårdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.