Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Självskadebeteende definieras med att personen skadar eller stympar sin kropp upprepade gånger utan självmordsavsikt. Sedan 1990-talet har det skett en ökning av inläggningar med självskadebeteende som orsak och är vanligast bland kvinnor i åldrarna 15-24 år. Problembilden är komplex och sjukvården står många gånger handfallen och osäker i hur beteendet ska bemötas, vilket leder till att personal inte vet vilket förhållningssätt de ska ha i omvårdnaden. Studien gjordes enligt en metod för interventions studier. Syftet med denna studie är att i samband med en utbildningsintervention beskriva personalens process i sin förståelse av bemötandet av personer med självskadebeteende.

Ett samhällsproblem i Sverige under de senaste åren har varit antalet studentbostäder på landets lärosäten. Idag kan enbart fyra studieorter erbjuda bostadsgaranti för sina nytillkomna studenter, där bostadsgaranti innebär bostad inom 30 dagar. Byggandet av studentbostäder stannade av helt år 2010 då endast 125 stycken blev byggda. Från 2012 och framåt har trenden börjat vända och framtiden ser bättre ut men det är inte i närheten av att kunna mätta det behov som finns. Idag bor cirka 25-30 procent av Sveriges studenter i studentbostäder.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal.

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vårdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som påverkar arbetet med att förbättra den orala hälsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvårdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvård saknas, Socioekonomiska hinder, Brist på strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar på följande faktorer som påverkar situationen för den orala hälsan i Kosovo. Det finns en hälsoplan där man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till år 2014, men den verkställs inte.

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

SyfteSyftet med denna studie var att ta reda på ifall patienter med en total proximal hamstringsruptur erhöll rätt diagnos när de sökte sjukvård. Syftet var även att se hur vården fungerade från skadetillfället till operation. Frågeställningar;Vilka vårdgivare träffade patienterna?Hur många vårdgivare träffade patienterna innan de erhöll rätt diagnos?Hur lång tid efter skadan fick patienterna rätt diagnos?Hur lång tid tog det från skadans inträffande till operation?MetodEn enkät konstruerades och användes på 26 patienter, varav 14 kvinnor. För att inkluderas i studien skulle patienterna ha genomgått en operation av total hamstringstruptur i Stockholm samt genomgå rehabilitering på Feelgood kliniken, Grev Turegatan, Stockholm.

Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av både akut och subakut karaktär och läkning har skett antingen primärt, sekundärt eller kombinerat primärt och sekundärt. Alla sårbehandling hat utförts i hästarnas hemmiljö.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar får inte den sömn de behöver.Medelpatienten sover endast två timmar per dygn och hamnar aldrig i djupsömn eller REMsömn som kroppen så väl behöver för återhämtning och läkning. Konsekvenserna av uteblivensömn är många och en av de vanligaste följderna är IVA-syndrom. IVA-syndrom, som ocksåkallas delirium, drabbar 80 % av alla intensivvårdspatienter och är en akut psykisk förvirrig avfluktuerande grad. IVA-syndrom leder till förlängd vårdtid, ökade komplikationer ochförsämrad prognos samt minskad 6-månads överlevnad. Syftet med studien är att med hjälp aven litteraturstudie kartlägga det aktuella forskningsläget om sömn hos intensivvårdspatienteroch olika metoder att mäta och skatta sömn med fokus på omvårdnad.